Carl Axel Gottlund

DAGBOK

över mina vandringar på
Wermlands och Solörs finnskogar 1821 

Förord till 1986 års utgåva

Carl Axel Gottlund växte upp i en svenskspråkig  miljö i Pyttis, Östra Nyland, Finland. År 1803, då Carl Axel var 9 år, blev fadern Mattias Gottlund, kyrkoherde i Juva socken i Savolax. Här fick pojken lära sig den savolaxiska dialekten, men i hemmet talade man fortfarande svenska, som brukligt var bland ämbetsmännen.

Efter studentexamen vid Borgå Gymnasium 1814, studerade han i Åbo och från hösten 1816 vid Uppsala Universitet. Hans intresse för folkliv och folkdiktning ledde till ett stort insamlingsarbete. Redan åren 1815-16 samlade han i sin hemsocken in 900 dikter med noggranna uppgifter om namn, tid och plats. Han fick nedtecknad en större samling folkkunskap än någon annan hittills hade åstadkommit. Han hade redan tankar om, att de gamla runosångerna kunde skapa "en systematisk helhet, vare sig det då blev epos, drama eller vadhelst annat."

I Friedrich Rühs "Finland und seine Einwohner", där det fanns ett avsnitt rörande "Finska kolonister i Sverige och Norige", hämtat från Åbo Tidningar 1795, blev Gottlund medveten om den finska minoriteten i Väst-Sverige och Öst-Norge. Detta fängslade honom, och han beslöt att avbryta studierna för att besöka Finnskogen och skaffa sig kunskap om förhållandena där.

Sommaren 1817 gjorde han sin första resa, och dagboken blev utgiven i Helsingfors 1928 (Kaarle Aksel Gottlund: "Ruotsin suomalaismetsiä samoilemassa. Päiväkirja vuoden 1817 matkalta." Suomentanut Väinö Salminen. Helsinki 1928. SKS toim. Osa 174.) och Falun 1931 (C. A. Gottlund: "Dagbok öfver dess Resor på Finnskogarne i Dalarne, Helsingland, Vestmanland och Vermland år 1817." Utg. Nils Sahlström med förord av K. B. Wiklund, Falun 1931). Denna kom som faksimilutgåva 1984 i Falun med efterskrift av Sigvard Montelius, utg. Dalarnas Museum i samarbete med Finska Litteratursällskapet i Helsingfors, och den kom på finska 1985, (- - - Jyväskylä 1985. SKS toim 411).

1821-22 besökte Gottlund finnarna i Värmland och Solör, (Värmland förr och nu, Meddelanden från Värmlands Fornminnes- och Museiförening XXIX s. 3-196 och XXX s. 197-377, "Ur Carl Axel Gottlunds dagboksanteckningar från en resa genom Värmlands finnmarker år 1821", Karlstad 1931 och 1932, orts- och personregister XXXI s. 383-495, Karlstad 1933.)

När nu också dessa böcker är slutsålda, var det naturligt för Gruetunet museum i samarbete med Finska Litteratursällskapet att ta upp arbetet med en faksimilutgåva. Värmlands museum har välvilligt ställt sitt material till förfogande, och jag åtog mig förarbetet och redigeringen.

Gottlund's arkivalier förvaras i Finska Litteratursällskapet, SKS. Dagböckerna från Värmlands-resan omfattas av häftena 44-46 (SKS, Gottlundiana 121) och (SKS, Gottlundiana 122). De är 19,5-21,5 cm. höga och 16-17 cm. breda med pärmar av grå yllepapp och utskuret handgjort papper med vattenmärke "Pro Patria".

Alla uteslutningar i förra utgåvan är nu medtagna. De har sin betydelse också för studier av 1930-talets tabu - föreställningar. Den förekommande shifferskriften är också medtagen. Gottlund har senare tillfogat socken, datum, paginering 1-460 och ortsregister i varje häfte för att lättare kunna hitta. Detta behövdes när han skrev om "Wermlands Finnskogar" i Finlands allmänna tidning 1852 no. 171-176, som skulle vara en recension av M. Axelsson; "Vandring i Wermlands Elfdal och finnskogar", Stockholm 1852. Också när han skrev sina "Antiquariska samlingar III, Finska folks öden i främmande länder", Museiverkets arkiv och "Läsning för Finnar, uti blandade fosterländska ämnen", Helsingfors 1864-66, bygger han på dessa dagböcker.

Per Martin Tvengsberg
Hamar, november 1985