BRATTMON - den tidiga bebyggelsen

Vi har här nöjet att redovisa de tidigaste bosättningarna på Brattmon längst norrut i Dalby församling, och bakgrundsmaterialet är en omfattande forskning, gjord av Anna Thorén med hjälp av Bengt Bengtsson, båda från Brattmon. Dessutom har vissa kompletteringar gjorts ur boken Torp i Dalby och ur gårdsredovisningen Nordisk Kultur, Övre Älvdals härad. Det som presenteras är huvudsakligen 1800-talets Brattmon, främst med avseende på de tidigaste brukarna.

Hela den stora platå där Brattmon ligger användes först som betesmark och för säterbruk. Hemmanen Tutstad, Slättne, Skyllbäck och Gunneby ägde denna utmark, och det var folk från dessa hemman som använde marken på Brattmon. Byn har aldrig utgjort något eget hemman.

Jusktorp och Bengtstorp var de första bosättningarna med folk från Sysslebäck. Jusktorp kom av allt att döma först och grundlades troligen redan 1821 eller något år tidigare. Detta antagande bygger på att familjens andra och tredje barn tycks ha blivit födda på Brattmon 1821 och 1824. På Brattmon föddes tydligen också Olof på Bengtstorp 1834.

Ännu säkrare belägg för fast etablering finns i 1835-1841 års husförhörslängd. Där nämns Sysslebäckssätern som boplats, och det är då fråga om norra delen av Brattmon.

De första bosättarna fick Jusktorp och Bengtstorp som undantag.

Förutom från Sysslebäck och Norra Finnskoga kom av någon anledning flera av de tidiga bosättarna från Uggenäs.

Om man ska försöka utkristallisera de allra tidigaste släkterna och ställena på Brattmon, som sedan de andra ställena vuxit fram ur, är det främst följande:

Lagerkvists, Bennässtugga, Dalsätra, Murestugga, Hinrikstugga, Jakobhia (Källkvists), Eskilshia, Börjehia, Kallehia och Kongtäppa.

Redovisningen som följer går i huvudsak från norr till söder genom byn, och vi ber om överseende med eventuella fel. Vi kan inte heller garantera att det är en helt fullständig redovisning.

Ransby, hösten 1977
Torleif Styffe
Kulturkoppra och Montana

TORP OCH GÅRDAR PÅ BRATTMON
  1. Filipstorp (Filpustorp)
  2. Lagerkvists
  3. Jusktorp
  4. Smestugga
  5. Bennässtugga
  6. Johanssonstorp
  7. Dövstugga/Döven
  8. Bengtstorp/Bengtsjontetorp
  9. Nole Dalsätra
10. Sönne Dalsätra
11. Murestugga
12. Nederbergs
13. Lellestugga/Ullgrenstorp
14. Hindrikstugga
15. Per Nilsastugga
16. Emil H-stugga
17. Nole Stugga
18. Anna-Kerste/Jalstugga
19. Brattströms
20. Skolan
21. Sönne Stugga
22. Hulttorp
23. Persastugga
24. Gubb-Pelletorp
25. Missionshuset
26. Myra
27. Nole Byggnan
28. Sönne Byggnan
29. Källkvists/Jakobhia
30. Sönne Eskilshia/Elleshia/Äschelshia
31. Knölen
32. Börje Jonssons stuga
33. Mon
34. Börjehia
35. Nedre Börjehia
36. Berget/Bäri
37. Nole Åsen
38. Sönne Åsen
39. Vinterberget/Vinterbäri
40. Kongtäppa
41. Kallehia
42. Brattmälen
43. Kråkhia

1. Filipstorp (Filpustorp) - nu borta

Torpet beboddes av Filpus-Ola, Olof Filipsson (1816-1902) från S. Finnskoga som levde ogift tillsammans med "Åbergs-Karin". Man vet att de bodde där i slutet av 1800-talet.

Dokumentation: Torp i Dalby.

2. Lagerkvists - från 1855, finns kvar 1997

1. Per Jonasson Lagerkvist, f. 1832, från Dalgården.
Hustru: Johanna Jonsdotter, f. 1828, från Råda.
Barn: Lena, f. 1854, reste till USA
Jonas, f. 1856, till Smestugga
Jöns, f. 1858
Johanna, f. 1860, gift med Per Ullgren, f. 1858
Per, f. 1862
Per, f. 1863
Sara, f. 1866, till Dalsätra
Helga, f. 1868
Per, f. 1871
Bengt, f. 1872, kvar på gården

2. Sonen Bengt Lagerkvist, f. 1872, med hustru Sigrid Bengtsdotter (1873-1937).
Barn: Sofia, f. 1897, till Långav
Gottfrid, f. 1901, ogift
Ester, f. 1903, ogift
Helena, f. 1905, ogift
Emma, f. 1908, till Ekshärad
Sigurd, f. 1911, kvar på gården
Nancy, f. 1913, kvar på gården
Elin, f. 1916
Rune, f. 1920, till Stockholm

3. Sonen Sigurd Lagerkvist, f. 1911

3. Jusktorp - troligen från 1821, nu borta

1. Jöns Jönsson (1792-1847) från Dalgården och hans hustru
Ingeborg Jakobsdotter (1792-1851) från Tutstad.
Barn: Jöns (1818-1895), född i Tutstad
Jakob (1821-1851), född i Sysslebäck
Anders (1824-1851), född i Sysslebäck

Hustrun Ingeborg står 1815-21 som bosatt i Tutstad, men 1821-25 står hela familjen som bosatt i Sysslebäck. Ingeborg bodde i Tutstad före 1821 med sonen Jöns men utan maken Jöns. Ingeborg och sonen Jöns flyttade sedan till maken Jöns och de bosatte sig då säkerligen på Brattmon. Sönerna Jakob och Anders är nämligen födda i Sysslebäck, vilket här troligen avser Brattmon (under Sysslebäck eller Skyllbäck). I husförhörslängden 1821-25 har Jöns ingen titel, men 1826-30 står han som torpare.

2. Sonen Jöns Jönsson (1818-1895), kallad Daljöns eller Juskgubben, bodde på Brattmon 1836-1861.
Hustru: Marit Persdotter (1817-1865).
Barn: Jöns (1845-1866)
Per, f. 1847
Ingeborg (1849-1933), f. på Sysslebäcksätern (=Brattmon)
Halvar, f. 1854
Anders, f. 1860
Jon, f. 1863

Jöns Jönsson från Jusktorp (Juskgubbens son) tjänade som dräng i Tutstad. Inhysesmannen Magnus Lundqvist beskyllde honom för att ha stulit ett par vantar av honom och sa: "Ingen annan har tagit dem än du och du skall dö om du icke erkänner".

Jöns hade suttit i köket på en stol vid spisen, och Magnus hade gått emot honom med dragen kniv. För att freda sig hade Jöns slagit till honom i huvudet med ett vedträ och knuffat honom framstupa. I fallet slog Magnus ansiktet mot spishällen och förlorade sansen. I ren panik tog Jöns den anfallandes kniv och "skar därmed över dennes hals och strupe". Sedan tog han pengar och kläder av den döde.

För stölden dömdes han till att böta tre gånger det stulna beloppet, alltså 60 riksdaler, samt till två månaders straffarbete. För dråpet dömdes han till straffarbete i tio år, och eftersom dådet förövades på en söndag dömdes han att böta 5 riksdaler för sabbatsbrott. Två år efter domen var han död.

Händelsen utspelades på Johannestorp.

4. Smestugga - från 1839, flyttad till Dalby hembygdsgård

1. Jöns Halvarsson, f. 1812 i Sysslebäck - flyttade till Brattmon 1839 - och hans hustru Kerstin Persdotter, f. 1813 i Sundhult.
Barn: Ingegärd, f. 1838
Halvar, f. 1840
Marit, f. 1842
Jöns, f. 1846
Eskil, f. 1849
Per, f. 1852

2. Sonen Halvar, f. 1840

3. Brodern Per, f. 1852

4. Brodern Eskil, f. 1849

Smestugga efter flyttning till Dalby hembygdsgård 

5. Jonas Lagerkvist, f. 1856, och hans hustru
Ingeborg Carlsson Borgman, f. 1850, köpte gården av Eskil.
Barn: Johan Lagerkvist, f. 1888 i Lima, ogift, övertog gården 1918
Lena Lagerkvist, f. 1889, ogift
Elisabet Lagerkvist, f. 1891, ogift
Hedvig Lagerkvist, f. 1894, till Stockholm

6. Sonen Johan Lagerkvist, f. 1888

Smedstugga har varit skjutsstation. Den flyttades på 1980-talet till Dalby hembygdsgård, där den f n (1997) inrymmer Kulturkoppra.

5. Bennäs-stugga - från 1876, nu borta

1. Halvard Olsson (1851-1952) och hustrun Ingeborg Jonsdotter, f. 1849.
Barn: Jöns, f. 1877 på Bennäs, till Lima
Olof, f. 1880
Maria, f. 1882
Kajsa (1887-1979)
Halvar, f. 1890, gift med Selma
Maria

Halvard var skriven i Sysslebäck (Brattmälsheden) 1876-1889 men flyttade 1889 till Bennäset i Norra Finnskoga.

2. Dottern Kajsa Halvardsson (1887-1979)
Barn: Algot, f. 1909
Elsa, f. 1927

Huset revs i början av 1950-talet.

6. Johanssonstorp - nu borta

I detta torp bodde Anders Johansson, f. 1835 i Älvsborgs län, och han bedrev handel på torpet. Åtminstone på 1870-talet var han kyrkobokförd där. Han flyttade via Vingäng och Ransby till Gräsmark.

Enligt Ingvar Larssons utredning är det troligt, att torpet var bebott även före Johanssons tid.

Dokumentation: Torp i Dalby.

7. Döv-stugga eller Döven - från 1863-67, finns kvar 1997

1. Börje Jon Jonsson (1838-1902), son till Jon Börjesson.
Hustru: Marit Halvarsdotter (1841-1922).
Barn: Ingegerd (1865-1922), till S. Åsen
Jon, f. 1870, gift med Ida Wåhlén, Höljes, reste till Amerika
Marit, f. 1867
Halvard, f. 1874
Bengt Johan (1877-1956), till Brattmoviken

2. Sonen Halvard Jonsson, f. 1874, dövstum.
Hustru: Erika Johansson, f. 1888, från Arvidsjaur.

8. Bengtstorp eller Bengtsjontetorp - från 1834, nu borta

1. Jon Olsson (1799-1862) från Stommen och hans hustru Marit Olsdotter (1809-1886) från Tutstad.
Barn: Ingegerd, f. 1829 i Slättne
Olof, f. 1834 i Sysslebäcksätern (Brattmon)
Jon, (1835-1902), född i Sysslebäckssätern (Brattmon)
Marit, f. 1839 i Sysslebäckssätern (Brattmon)
Kerstin, f. 1845 i Sysslebäckssätern (Brattmon)
Per, f. 1850

1834 bodde Jon Olsson i Slättne men flyttade samma år till Brattmon. Enligt födelseböckerna är barnen (utom de första) födda i Sysslebäckssätern, alltså Brattmon.

2. Sonen Bengt Jon Jonsson (1835-1902) och hans hustru Kerstin Halvarsdotter (1858-1934) från Lettbacken.
Barn: Ida (1874-1874)
Maria (1880-1896)
Halvar (1883-1963), gift med Emilia Halvarsson, f. 1885
Ingeborg (1884-1901)
Johan (1886-1916), till USA 1908, död i Montana
Beda (1888-1901)

3. Sonen Halvar (1883-1963) brukade torpet 1902-1914.

4. Olov Persson Nordkvist (1873-1950) från Holmberget, gift med Signe Jönsson (1894-1931) från Eggheden, N. Finnskoga
Barn: Jenny, f. 1918

9. Nole Dalsätra - f d säter, bebodd från 1862, finns kvar 1997

1. Bengt Olsson, f. 1829, från Ransby.
Hustru: Sigrid Persdotter, f. 1830, från Hole (Hols-Persgården).
Barn: Marit, f. 1852, till Gravershia
Helga, f. 1854, gift med Olof Halvarsson, f. 1863
Karin, f. 1858, till Eskilshia, Brattmon
Per (1863-1935), till Sönne Dalsätra
Olof (1866-1919) kvar på Nole Dalsätra
Anders, f. 1869, till Amerika 1881(?)
Sigrid, f. 1873

Familjen finns antecknad på stället från 1862.

2. Sonen Olof Bengtsson (1866-1919) tog över omkring 1890.
Hustru: Sara Persdotter-Lagerkvist (1866-1941).
Barn: Selma, f. 1892, till N. Ny
Oskar, f. 1894, kvar på gården
Elin, till Ekshärad
Astrid, till Stöllet
August, blev kvar
Emma, blev kvar
Hedvig, till Stockholm

3. Sonen Oskar Olsson, f. 1894, gift med Ester Jönsson (1893-1973).
Barn: Thure (1921-1986)

10. Sönne Dalsätra - finns kvar 1997

1. Till Sönne Dalsätra kom - från Nole Dalsätra - Bengt Olssons och Sigrid Persdotters son Per Bengtsson (1863-1935). Hans hustru hette Sigrid Persdotter.

2. Fostersonen Gösta Bengtsson, f. 1910, gifte sig med Annie Johansson-Eskilsson, f. 1918
Barn: Barbro 1940
Gunder 1946

3. Nils Florell

4. Råde och Margret Karlsson

5. Margret Karlsson och Torbjörn Andersson

11. Murestugga - från 1860 (?), finns kvar 1997

1. Per Persson Ullgren, f. 1824 i Uggenäs, och hans hustru Ingegerd Jonsdotter, f. 1828, dotter till Jon Börjesson från Börjehia.
Barn: Ingegerd (1855-1936)
Per, f. 1858, till den yngre stugan
Jon, f. 1860
Sigrid, f. 1864
Halvard (1867-1901), till Sönne stugga
Olof, f. 1872, gift med Emma Gunnerfeldt, f. 1880

Mila framför Murestugga

2. Dottern Ingegerd Persdotter (1855-1936).
Barn: Ida Eliasson (1881-1911)

3. Ingegerds bror Halvard Persson Ullgren (1867-1901) och hans hustru Kerstin Håkansdotter (1867-1943).
Barn: Per (1893-1937)
Emma (1899-1931), till Sönne stugga

12. Nederbergs

Martin Nederberg, f. 1877, och hustrun Carolina Jakobsdotter, f. 1885.
Barn: Lilly, f. 1909
Rune, f. 1911
Bror, f. 1914

Nederbergs första bil med Martin Nederberg vid ratten 

13. Lellestugga (Ullgrenstorp) - från omkring 1850, nu borta

Lellestugga låg troligtvis på östra sidan av landsvägen mitt emot Nederbergsbyggningen och var antagligen riven vid sekelskiftet.

1. Förste kände brukare var Jöns Persson Ullgren, "Lellen", f. 1821 i Uggenäs, d. efter 1895 och gift 1852 med Kerstin Bengtsdotter (1828-1897) från Lillbergsgården.
Barn: Per (1852-1854), tvilling, f. i Uggenäs
Ingegärd, f. 1852 i Uggenäs, tvilling
Bengt (1854-1922), f. i Sysslebäck, Olivia Bengtssons far
Olof (1856-1861)
Maria, f. 1858 i Sysslebäck
Ingegerd f. 1860 i Sysslebäck, gift med Per Nilsa, f. 1858
Marit, f. 1862
Sigrid f. 1868 i Sysslebäck, gift med Emil H., f. 1866, från S.Finnskoga
Kerstin f. 1865

Namnet Lellen skulle Jöns Persson ha fått därför att han var så liten - lång i ryggen och med korta ben. Han kom från Murestugan och var bror till "Murarn".

2. Sonen Bengt Jönsson (1854-1922), gift med Kerstin Olsson, f. 1874.
Barn: Milda, f. 1897
Kerstin, f. 1901
Karl, f. 1907
Olivia, f. 1909
Bengt, f. 1911
Ida, f. 1916

Dokumentation: Olivia Bengtsson (1909).

14. Hindrikstugga - från omkring 1841, nu borta

Den låg på östra sidan av den gamla landsvägen ett kort stycke söder om Nederbergsbyggningen. Förut hade den stått på västra sidan men måste flyttas, därför att den inte fick vara i fred för "bergfolk". Den nya landsvägen drogs fram tvärs genom stugan, och den blev köpt av Hjördis på Berghamra.

1. Olof Hinriksson (1814-1883), från Uggenäs och hans hustru Sigrid Persdotter (1819-1860) från Uggenäs.
Barn: Henrik Olof (1841-1917), född i Uggenäs
Karin, f. 1844 i Sysslebäck
Marit (1851-1912)
Ingegerd, f. 1855
Per, f. 1859, till Sveg 1879

2. Sonen Henrik (Hindrik) Olof Olsson, "Lell-Ola", (1841-1917) och hustrun Marit Bengtsdotter, f. 1836 i Slättne.
Barn: Marit (1867-1955), f. i Slättne, gift med folkskollärare Jonsson, Bjurberget
Sigrid, f. 1869 i Slättne, emigrerade till Amerika
Kerstin (1874-1953), mor till Olivia Bengtsson
Olof, f. 1876, till Amerika
Per (1880-1942), till Skoghall

3. Dottern Kerstin Olsdotter, f.1874.

När Hindrikstugga revs, var den nog den äldsta på Brattmon.

Dokumentation: Olivia Bengtsson (1909).

Hindriksstugga

15. Per Nilsa-stugga - från 1890, nu borta

1. Per Nilsson, f. 1858, gift med Ingegerd Jönsdotter, f. 1860, dotter till Jöns Persson, f. 1821.
Barn: Bengt Nikolaus, f. 1891
Valfrid, f. 1894

16. Emil H-stugga - från 1890, flyttad till Hammaren

1. Emil Henriksson, f. 1866, från Galåsen i S. Finnskoga, och hans hustru Sigrid Jönsdotter, f. 1868.
Barn: Hilma, f. 1891, drev caférörelse i Hole
Frida, f. 1893

2. Vilhelm Jönsson, f. 1899 på Brattmon, son till Jöns Larsson o Karin Börjesdotter, gift med Alma Bengtsdotter. Vilhelm och Alma bodde i stugan på 1920- och 1930-talet.

3. Johan Björlin med hustrun Maria.
Barn: John
Jenny
Margit

De bodde i stugan på 1930-talet. Stugan revs på 1960-talet och flyttades till västra sidan av Klarälven vid Berghamra.

17. Nole Stugga - finns kvar 1997

1. Halvard Persson Ullgren (1867-1901) och hans hustru Kerstin Håkansdotter (1867-1943).
Barn: Per (1893-1937)
Emma (1899-1931), till Sönne stugga

2. Sonen Per Halvarsson (1893-1937), gift med Gerda Olsson, f. 1893, från Älvdalen.
Barn: Edvin
Georg
Linnea
Gunhild
Thyra

3. Sonen Edvin Halvarsson

Gerda Halvarsson f. Olsson

18. Anna-Kerste eller Jal-stugga - från 1855 (?), nu borta

1. Kropp Halvar Eskilsson - "Jal-Halvar" - (1833-1911) och hustrun Anna Persdotter, f. 1821, från Ekshärad.
Barn: Kerstin, f. 1852
Halvar, f. 1863
Bengt, ”Bengtan”, f. 1871

2. Dottern Kerstin Halvarsdotter, f. 1852, ogift.

3. Halvars son Edvard Brattström, f. 1893, och hans hustru Jenny Bengtsson.
Barn: Elsa
Gösta m. fl.

19. Brattströms - finns kvar 1997

1. Halvar Halvarsson Brattström, f. 1863, född i Slättne, gift med Kerstin Bärtalsson, f. 1857 i Älvdalen.
Barn: Edvard, f. 1893
Per Henri, f. 1895

2. Henri Brattström, f. 1895.

Stugan finns kvar som sommarstuga.

20. Skolan - 1921, finns kvar 1997

Ritningen till skolhuset gjordes av Dalbyfödde arkitekten Lars Bäckvall och är densamma som till skolhusen i Långav och Hole.

Skolan byggdes 1920-1921 av bröderna Svanberg, Näckån, och Albert Mogren var entreprenör för uppförandet av källarvåning och mur.

Före skolhusets tillkomst gick skolbarnen från fjärde klass i skola i Sysslebäck och bodde då hos släktingar och bekanta under skolveckorna. Småskola hölls i Byggnan, som uppfördes 1902 för detta ändamål. 1919 flyttade småskolan till "Murebyggningen".

Hösten 1921 togs nya skolan i bruk med småskola i två klasser och folkskola i fyra klasser och möjlighet till fortsättningsskola. Lärarbostad byggdes strax intill.

I skolhuset har många år efter skolans nedläggning en tvålfabrik inrymts (Mittskog). Plastflaskor för tvålen började också tillverkas där, och i dag (1997) återstår bara flasktillverkningen på platsen.

Även en tid på 1970-talet användes skolan som plastfabrik under Nils Florells ledning.

Skolan
 

21. Sönne Stugga – nybyggd 1923

1. Halvard Persson Ullgren (1867-1901) och hans hustru Kerstin Håkansdotter (1867-1943).
Barn: Per (1893-1937)
Emma (1899-1931), blev kvar.

2. Mauritz Jonsson, f. 1894, och hans hustru Emma Halvarsson (1899-1931)
Barn: Sten, f. 1921
Maj, f. 1922

3. Dottern Maj, f. 1922 och Oliver Olsson.

22. Hulttorp (Hûlttorp) - från 1869, nu borta

Kustus (?) Håkan Olsson, f. 1836, bodde i Svansåsen 1865-69, gift första gången med Ingeborg Eriksdotter (1839-1874) från Tutstad.
Barn: Karin, f. 1860 i Sysslebäck, till Näckån
Olof, f. 1862, flyttade till Norge
Per, f. 1865, flyttade till Båtstad
Kerstin, f. 1867
Anna, f. 1869
Eskil, f. 1872, flyttade till Sveg
Karl (1874-1888)

Hustrun i andra äktenskapet var Karin Olsdotter, f. 1845, från Gunneby.
Barn: Jöns, f. 1878
Ingeborg, f. 1880
Sofia (1883-1888)
Emma, f. 1884

Hela familjen flyttade till Orsa 1894. Stugan flyttades till Hagen.

23. Persastugga - från omkring 1890, nu borta

Per Persson Ullgren (1858-1910) och hustrun Johanna Persdotter Lagerkvist, f. 1860.
Barn: Johan, f. 1886, till Amerika
Gustav, f. 1890, till Hole
Ingegerd, f. 1892, gift med Adolf Persson
Hanna Sofia, f. 1895

Pers andra hustru hette Ingeborg Olsdotter, f. 1860.
Barn: Oskar (1902-1986), till Hagen

Stugan blev öde omkring 1910, men sedan beboddes den av olika personer fram till ca 1940.

24. Gubb-Pelletorp - från före 1891, flyttad till Tåsjön.

1. Per Jonsson, "Gubb-Pelle", (1835-1913) från Styffegården i Tutstad och hans hustru Sigrid Halvarsdotter (1827-1913).

Gubb-Pelle flyttade till Brattmon 1891 som torpare, sedan han p g a en obetalad skuld tvingats från sin egendom i Tutstad.

2. Dottern Ingegerd, "Styffe-Ingjal", (1866-1947) bodde kvar till sin död.

Stugan var sannolikt bebodd även före 1891.

25. Missionshuset - 1928, finns kvar 1997

Ett jordområde skänktes till missionsförsamlingen av Per och Marit Källkvist, och på detta byggdes Brattmons missionshus. Det stod klart 1928.

Efter att ha stått tomt i flera år övertogs det och rustades upp av föreningen Bracoop. Det används som samlingslokal.

26. Myra - nu borta, flyttad.

Kråk Jöns Jönsson (1845-1911), son till soldaten Jöns Olofsson Slätt (1803-1858) och hustrun Marit Andersdotter (1799-1848). Namnet Kråk fick han med sedan han var dräng på Kråkheden.

Dokumentation: Torp i Dalby.

27. Nole Byggnan - från 1885-90, finns kvar 1997

1. Per Jakobsson, f. 1855, och hustrun Ingegerd Bengtsdotter, f. 1857.
Barn: Jakob Herman, f. 1887
Bengt Edvard, f. 1889
Kerstin Emilia, f. 1891
Markus Gottfrid, f. 1893
Viktor, f. 1896

2. Sonen Bengt Jakobsson, f. 1889, och hans hustru Hanna Stenström (1891-1958).
Barn: Gösta
Folke
Helmer
Bertil
Elna
Sven
Per

28. Sönne Byggnan - från 1902, finns kvar 1997

Huset byggdes för att hysa småskolan på Brattmon.

Viktor Jakobsson från Nole Byggnan, f. 1896, och hans hustru Hildur Jönsdotter (1906-1986) från Egghia.
Barn: Alf
Thure
Knut
Vera

29. Källkvists (Jakobhia)

1. Jakob Halvarsson, f. 1821, och hustrun Kerstin Persdotter, f. 1826.

2. Dottern Marit Jakobsdotter, f. 1862, gift första gången med Jakob Olsson, f. 1860, från Hole.
Barn: Carolina, f. 1885.

Marits man i andra giftet var Per Källkvist, f. 1864 i N. Ny.
Barn: Jakob Källkvist, f. 1907.

3. Sonen Jakob Källkvist, f. 1907, och hans hustru Astrid Olsson, f. 1909 i N. Finnskoga.
Barn: Per, f. 1938

30. Sönne Eskilshia (Elleshia, Äschelshia) - från 1839, nu borta

1. Jöns Halvardsson (1812-1876), född i Sysslebäck, och hustrun Kerstin Persdotter (1813-1891), från Slättne.
Barn: Ingegerd, f. 1838, till Berget (Bäri)
Halvard, f. 1840, till Håksgården, N.Finnskoga
Marit (1842-44)
Jöns, f. 1846
Eskil, f. 1849, blev kvar på stället
Per, f. 1852, till Granhult
Marit, f. 1854

2. Sonen Eskil Jönsson, f. 1849, med hustru Karin Bengtsdotter, f. 1858, från Dalsätra.
Barn: Johan, f. 1878
Kerstin, f. 1880, till Tranheden
Bengt, f. 1883, blev kvar
Sara Maria, f. 1885, ogift
Per Edvard, f. 1888
Karolina, f. 1890
Olof (1892-1951), till Nole Eskilshia
Hanna, f. 1892
Eskil, f. 1895, ogift

3. Sonen Bengt Eskilsson, f. 1883, med hustru Anna Larsdotter, f. 1884, från N. Ny, byggde ny stuga.
Barn: Gösta, f. 1915
m fl barn

31. Knölen - 1899, nu borta

Per Mattsson (1841-1929) från Kringsberget, Nyskoga, och hustrun Kerstin Olsdotter (1868-1956).
Barn: Maria (1890-1965)
Karin (1900-1969)
Anna (1901-1935)

Tomten var liten, ca 1/4 hektar, så torpet kunde inte föda några kor. Änkan bodde kvar till slutet av 1940-talet, då hon flyttade till pensionärshemmet i Ransby.

Dokumentation: Torp i Dalby.

32. Börje Jonssons stuga - från 1863 (?), nu borta

1. Börje Jonsson (1824-1890), son till Jon Börjesson, och hustrun Ingeborg Håkansdotter (1821-1874).
Barn: Karin (1851-1934)

2. Svärsonen Jöns Larsson, f. 1854, som var gift med husets dotter Karin Börjesdotter (1851-1934).
Barn: Johan, f. 1876, kvar på gården
Ida Sofia, f. 1878, till Hedemora
Börje, f. 1880, kvar på gården
Lars Alfred, f. 1882, kvar på gården
Gustav (1885-1885)
Karolina, f. 1886, till Kungtäppa
Gustav Vilhelm, f. 1889, till N. Ny
Oskar Edvard, f. 1891, kvar på gården
Matilda Ester, f. 1893, till Dalsätra
Gottfrid, f. 1896, till Malung

33. Mon - finns kvar 1997

1. Bengt Persson, f. 1883, gift med Maria Larsdotter, f. 1886.
Barn: John, f. 1905
Ernst, f. 1910
Gustav, f. 1914
Ester, f. 1921, sambo med Sten Jonsson, f. 1921, barn Gunbritt, f. 1948
Bengt, f. 1926

2. Leif Jakobsson, f. 1947, och hustrun Gunbritt, f. 1948, från Mon.
Barn: Patrik
Bengt-Inge
Fredrik
Maria

34. Börjehia - från 1838, finns kvar 1997

1. Jon Börjesson (1781-1847), från Börjegården och Skyllbäck och hans andra hustru, Sigrid Halvarsdotter (1801-1885), från Örmon.
Barn: Börje (1824-90)
Halvar (1826-45)
Ingegerd, f. 1828
Sigrid (1831-93)
Börje Jon (1838-1902)

Jons far, Börje Jonsson, f. 1746, hade säter på stället.

På grund av en skuld måste Jon Börjesson år 1838 för en köpesumma av 1 266 Riksdaler 32 skilling Banko tvångsförsälja sin egendom Skyllbäck om 84 öre 18 6/7 penningars skatt i hemmanet Sysslebäck. Han fick dock behålla ett undantag på Brattmon, varav Börjehia utgör en del.

2. Svärsonen Letback Lars Halvarsson (1823-95) och hustrun Sigrid Jonsdotter (1831-95).
Barn: Halvar (1856-1903)

Letback Lars byggde nytt hus sedan det gamla brunnit.

3. Sonen Halvar Larsson (1856-1903) och hustun Elsa Persdotter (1862-1939) från Skepparberget i N. Finnskoga.
Barn: Sara Maria (1884-1951), gift i Stöllet
Elsa Emilia (1885-1974), gift med Halvar Jonsson, Bengtstorp
Ludvig (1888-1971), reste till Amerika
Hanna (1892-1893)
Hanna (1894-1929), reste till Amerika
Jenny (1897-1972), reste till Amerika den 15 maj 1914
Rut (1900-1976)
Ingvar, f. 1902, seminarielärare i Falun, känd hembygdsforskare i Dalby

4. Stugan blev fritidshem åt Ingvar, senare åt hans barn.

Den nuvarande manbyggnaden uppfördes 1883 efter en brand. Enligt Nordisk Kultur finns årtalet 1793 på en loge.

Ingvar Larsson, Börjehia

35. Nedre Börjehia - finns kvar 1997

På Nedre Börjehia bosatte sig Halvar Jonsson (1883-1963), gift med Emilia Halvarsdotter (1885-1974) från Börjehia.
Barn: Emmy, f. 1909
Helge, f. 1921

Nedre Börjehia köptes under senare tid av Emilias bror Ingvar Larsson och används som sommarbostad.

36. Berget (Bäri) - från 1860-65, finns kvar 1997

1. Lim Per Anders Persson (1833-1897) och hustrun Ingegerd Jönsdotter (1838-1930), från Sönne Eskilshia.
Barn: Per (1862-1939), flyttade till Blyberg 1899
Jöns, f. 1865, flyttade till Lappland
Kerstin (1868-1966), blev kvar på Berget
Anders, f. 1872, flyttade till Lappland
Emil, f. 1874, flyttade till Amerika
Maria, f. 1876, flyttade till Amerika

Bäri

2. Torpet köptes 1899 av svärsonen Lars Olsson (1860-1917) från Stordiket. Hans hustru var Kerstin Andersdotter (1868-1966) från Berget.
Barn: Augusta (1894-1962) med sonen Klas
Jenny, f. 1896
Karl (1899-1980), mannen bakom den berömda Dalbyordboken

3. Sonen Karl Larsson-Bergkvist (1899-1980), ogift.

Karl Larsson-Bergkvist

Han köpte sin mors arvslott 1925. Karl flyttade till pensionärshemmet Dalbygården 1976.

37. Nole Åsen - från 1869 eller tidigare, nu borta

1. Kuter Jon Persson, f. 1823, till Amerika 1892. Han var gift med Britta Henriksdotter (1820-1872) från S. Finnskoga, som var dotter till Vinter-Hinrik (se Vinterberget).
Barn: Halvar (1859-1868)
Kerstin, f. 1860, till Amerika

Kerstin med maken Jöns Andersson och 4 barn bodde hos Kuter Jon till 1887, då de åkte till Amerika. Kuter Jon följde efter fem år senare.

2. Lass Olof Larsson (1866-1946), från Slättne, gift med Ingegerd Olsdotter (1856-1943).
Barn: Oskar (1891-1930)
Matilda (1893-1964)
Halvar (1895-1922)
Per Gottfrid (1897-1898)

Lass Olof bodde i Slättne 1891-1895. Flyttade till Nole Åsen 1896 (?).
Nole Åsen var bebodd till 1948, då stugan flyttades till en tomt söder om Jakob Källkvists bostad.

38. Sönne Åsen - från 1890, nu borta

Södra Åsen låg öst i berget på Brattmon. Dit kom Hilmer Stenström (1864-1936) och hans hustru Ingegerd Jonsdotter (1865-1922) och byggde nämnda ställe i slutet av 1800-talet.
Barn: Matilda
Hanna, f. 1891
m fl barn

Hilmer anlade en s k tjärdal, där han framställde tjära i mindre kvantiteter enligt en mycket gammal metod. Tjäran sålde han till grannar och andra Brattmobor, som använde den för impregnering av tak och kälkdoningar.

39. Vinterberget (Vinterbäri) - nu borta

På Vinterberget bodde en man kallad Vinter-Hinrik. Under en vistelse i Norge träffade han en kvinna, som följde honom hem sedan han lurat i henne att han hade två egendomar i Dalby. När hon fick se hans jordkula gav hon honom ett kok stryk och åkte hem till Norge.

Dokumentation: Torp i Dalby

40. Kongtäppa - finns kvar 1997

Kongtäppa var tidigare Konggårdens säter på Brattmon och bebyggdes i slutet av 1800-talet av Lars Olsson (1857-1938) från Tutstad, som övertog egendomen som arvsdel genom sin hustru i första giftet, Marit Jakobsdotter, f. 1849, från Konggården.
Barn: Maria, f. 1886, till Mon, Brattmon
Johanna, f. 1888, till Nordgården, Sysslebäck
Gerda, f. 1890, till Skogsbo, Brattmon

Efter Lars Olssons död övertogs gården av hans hustru i andra giftet, Lina, f. 1886.

Dokumentation: Nordisk kultur, Övre Älvdals härad

41. Kallehia - från 1855, nu borta

1. Håkan Håkansson (1808-1887), född i Gunneby, gift med Anna Persdotter, f. 1812 i Kärrbackstrand.
Barn: Anders Persson, f. 1833 i Kärrbackstrand
Karin, f. 1842 i Kärrbackstrand
Lars, f. 1845 i Kärrbackstrand
Per, f. 1848 i Kärrbackstrand
Kerstin (1855-1926), född på Brattmon

2. Svärsonen Carl Larsson (1852-1942), född i Slättne, gift med Kersti Håkansdotter(1855-1926).
Barn: Johan (1875-1906)
Karin, f. 1877, flyttade till Flatåsen
Anna, f. 1880, till Skinnskatteberg, gift 1913
Lena, f. 1884, till Grava, gift med Gustav Larsson, f. 1871, barnen Erik och Kennet Larsson
Axel (1882-1907), till Amerika 1902
Ludvig, f. 1889, till Transtrand, Dalarna
Oskar (1891-1904)
Emma, f. 1892, gift med Axel Holfeldt
Gottfrid (1895-1907)
Milda (1897-1908)
Albert (1899-1910)

Carl Larsson kom till Brattmon 1886 som dräng till Lars Olsson, Kongtäppa, i dennes första gifte. Stommen till Sven Jakobssons hus vid Byggnan är gjord av stugan på Kalleheden.

Carl Larsson, Kallehia

42. Brattmälen

Lass Halvar Larsson (1829-1877) bodde på Brattmälen med sin familj.

43. Kråkhia - 1850-talet, nu borta

Mattes Jönsson, f. 1830 i S. Transtrand, och hustrun Kerstin Jönsdotter, f. 1832 i Sysslebäck, bodde där på 1850-talet.
Barn:Jon

Uppgifterna i övrigt är osäkra kring Kråkhia och Brattmälen.

Dokumentation: Torp i Dalby

Översta raden fr. v.: Kalle Larsson, Kallehia, Gustav Andersson, Myra, Jakob Källkvist, Joel Andersson, Myra.

Mellanraden: Halvar Larsson, Åsen, Margit Källkvist, Kerstin Halvarsdotter, Börjehia, Ingeborg Persson, Hagen, gossen Bror Nederberg.

Nedre raden: Anna Kerstin Halvarsson, Kalle Emma Karlsson, Rut Larsson,Börjehia, Augusta Andersson, Myra.

Skolkort från Byggnan, Brattmon 1910.
7 klasser på kortet födda 1889-1905

Övre raden fr. v: Karl L:son Bergkvist, Bäri, f. 1899, Anni Karlsson, f. 1898, Karin Mattsson, Knölen, f. 1900, Emma Halvarsson (g. Jonsson),f.1899, Anna Andersdotter (g. Jonsson), f. 1899, Emma Olsson(g. Jonsson), Dalsätra, f. 1898, Paulina Bran, f. 1898, Jenny Johansson, f. 1901,Kerstin Slätt, f. 1901, Hanna Olsson, Oskar Olsson, Per Nilsson.

Mellanraden fr. v: Rut Larsson, f. 1900, Jenny Stenström, f. 1900, Selma Olsson (g. Öqvist), Dalsätra, f. 1900, Edit Karlsson, f. 1903, Dagny Johansson, f. 1903, Elin Källkvist, f. 1899, Hedvig Olsson, f. 1901, Margit Källkvist, f. 1900, Ellen Andersson, f. 1901, Anna Mattsson. f. 1899, Frida Kornelia Hendriksson, f. 1903.

Nedre raden fr. v: Ester Lagerkvist, f. 1903, Gottfrid Lagerkvist, f. 1901, Oskar Persson Ullgren f. 1902, Viktor Andersson, f. 1899,Klas Karlsson, f. 1902,  Albert Andersson, f. 1900, Ingvar Larsson, f. 1902, Gustav Andersson, f. 1902, Joel Andersson, f. 1905, Oskar Olsson, f. 1900.