Dalby missionsförsamling

FOLKRÖRELSER i Finnskoga-Dalby
Reportage nr. 1.

Dalby missionsförsamling har genom åren varit dominerande bland norra Klarälvsdalens församlingar. Man har flera missionshus, och medlemstalet har varit uppe över ett hundra. Pastor har man haft i många Herrans år, men det är inte troligt, att det kommer någon efter Axel Sonesson, som slutar i år. Och medlemstalet har gått ner till 12, varav de flesta är äldre personer.

Vad har hänt med den en gång så stolta församlingen?

Vi frågar Oscar Johnsson i Backa, som sedan 1959 är ordförande.

- Den främsta orsaken är, att ungdomen har lämnat bygden, svarar han. Fick vi med mer ungdom, skulle församlingen vara räddad. Det är också mer som lockar folk nu än förr. Men trots allt tycks intresset för religiösa frågor ökat.

- Vad kommer att hända?

- Om nedgången fortsätter, kan det bli aktuellt att begära sammanläggning med Torsbys eller Ekshärads församling.

Bildtext:
I sammanlagt 32 år har Oscar Johnsson i Backa varit ordförande för Dalby missionsförsamling.

Dalby missionsförsamling, som förr hette Dalby friförsamling, är den äldsta bland norra Värmlands församlingar. Till en början samverkade Ekshärad, Norra Ny och Dalby, men det är något oklart vilket år de bildade församling, eftersom dessa första dokument har brunnit. Från församlingens sida har man räknat 1863 som begynnelseår, men i Lars Bäckvalls anteckningar finns t.o.m. ett datum angivet: den 13 maj 1858.

Församlingen vann stor popularitet, och ett stadigt ökande medlemsantal gjorde, att Norra Ny och Dalby bildade en egen församling den 3 januari 1876. Man beslöt att ansluta sig till Missionsförbundet och Evangeliska fosterlandsstiftelsen den 31 december 1879.

Medlemmar fortsatte att strömma till, och församlingen var som störst 1891 med 278 medlemmar. Det blev snart aktuellt med en ny delning, och 1902 skildes Norra Ny och Dalby församlingar åt. I Dalby fanns då 118 medlemmar, och det var mer än ett hundra ända in på 30-talet.

För Norra Finnskoga friförsamling finns anteckningar från 1890 (år 1900 fanns 17 medlemmar). 1903 beslöts om samverkan med Dalby.

SÖNDAGSSKOLOR

Söndagsskoleverksamhet har bedrivits sedan början av 1870-talet och har funnits åtminstone till detta år [1982] i Ransby.

I ett klipp ur NWT den 10 januari 1930 står: "Söndagsskoleverksamhet har bedrivits i Ransby, Möre, Brönäs, Amnerud och Backa. I Ransby har även en högre avdelning kommit till stånd för barn över 12 år."

STUGMÖTEN

De första predikningarna hölls i hemmen hos de troende. Ingvar Larsson, Brattmon, vars far var predikant, berättar att i hans hem hölls ofta bönemöten. Man hade plankor och bockar beredda att ställas fram som sittplatser. Kringresande predikanter, som den bekante Utter, låg över i stugorna hos församlingsmedlemmarna .

Ingvar och andra ögonvittnen berättar om den apokalyptiska stämning som rådde på mötena under och strax efter första världskriget. De troende gick och väntade på denna världens un-dergång, och det förekom möten, där predikanten stod med klockan i hand och inväntade timmen för Jesu återkomst.

Efter stugmötenas tid byggdes missionshusen.

MISSIONSHUSEN

kom att stå ganska tätt i övre Klarälvsdalen.
Backa missionshus uppfördes 1896. Det brann ner 1899, men ett nytt stod färdigt två år senare. Även det brann ner, men det fick i alla fall stå kvar till 1970-talet. Efter den branden visade det sig att det var så lågt försäkrat, att det inte lönade sig att bygga upp ett nytt.
Likenäs missionshus byggdes 1890. Det har delvis renoverats under senare år och används fortfarande.
Ransby missionshus blev byggt 1938. Redan tidigare fanns på tomten en predikantbostad. Innan missionshuset togs i bruk, användes den s.k. Frömanssalen.

Detta missionshus är det, som används flitigast, men tidigare har detta gällt Hvilans missionshus i Hole. Detta uppfördes 1893 och såldes 1960.
Brattmons missionshus började planeras 1919 men blev inte klart förrän 1928. Det blev delvis förstört av brand för några år sedan, och renoveringen är ännu inte helt avslutad.
I Kärrbackstrand fanns ett litet missionshus alldeles invid vägen. Huset, som använts som skola, stod på ofri grund till 1921 och såldes 1976.
Båtstads missionshus var Värmlands nordligaste. Det byggdes av handlaren Knut-Erik Henriksson och var till 1953 i hans arvingars ägo. Då överlämnades det som gåva till församlingen. 1960 såldes huset.

TIDIGA RÖRELSER

Redan före friförsamlingens tillkomst fanns ansatser till väckelserörelser i bygden. Redan från år 1700 finns anteckningar om hempredikan, och åren runt 1850 förekom i Dalby änglasyner. Man såg i vissa hem änglar och stjärnor, som satt i taket men även på en del personer. Vid sammankomster såg man också vilken färg mötesdeltagarna skulle få på sina stolar på den andra sidan. En rik bondes stol t.ex. var ganska svart. Denna rörelse har drag av de gamla häxprocesserna, genom att det ofta var barn, som på detta vis kunde döma ut vuxna personer. Man menade att små oskyldiga barn inte kunde ljuga. De vuxna som hade änglasyner, ville aldrig låtsas om dem, när de senare kom med i friförsamlingen.

PREDIKOSJUKAN

År 1854 uppstod en märklig rörelse på finnskogen. Den gick under namnet Predikosjukan och kom från Norge. De som en gång blivit "väckta", levde helt för rörelsen och lät t.o.m. sina hem förfalla. På sammankomsterna ropade de och viftade med näsdukar, de skrek på välsignelse och föll i ett hypnotiskt tillstånd. Gudstjänster hölls både natt och dag.

I Dalby uppstod en liknande väckelse på 1880-talet, men denna skall behandlas utförligare i avsnittet om pingströrelsen.

SIGRID I SANDGÅRDEN

Den mest bekanta medlemmen i den nordvärmländska friförsamlingen blev Sigrid Bengtson från Sandgården, som 1902 åkte till Kina som missionär. Hon återvände hem några gånger för att predika och samla pengar till verksamheten, och det berättas om, hur folk drog i skaror för att lyssna på henne.

Bildtext:
1975 tillträdde Axel Sonesson som pastor i Dalby missionsförsamling, och efter sommaren slutar han. Någon efterträdare kommer sannolikt inte till det dryga tiotalet medlemmarna.

Pastorer i Dalby och Norra Ny missionsförsamling

K.A. Jonsson      G. Vilander  F. Kalén  Odhelius  J. Olsson

1878-1880  1881  1882-1895  1898-1902  1903

Pastorer i Dalby missionsförsamling

Johannes Olsson  Johannes Nilsson  Enok Andersson  Albin Jonsson  Hjalmar Åsberg  Tor Bernving  Ragnar Blomqvist  Rudolf Bergström  Gunnar Hedlund  Georg Engstrand  Bertil Ruud  Eric Ericsson  Mats Fredriksson  Erik Persson  Urban Persson  Axel Sonesson

1908-1917  1917-1922  1923-1927  1927-1936  1936-1938  1938-1941  1941-1944  1944-1946  1946-1947  1947-1948  1948-1959  1959-1962  1962-1966?  1970-1975  1975-1982

Ordföranden i Dalby missionsförsamling

S.J. Nohlén  Lars Larsson  Per Persson  Karl Persson  Oscar Johnsson  Eric Ericsson  Oscar Johnsson

-1917  1917-1923  1923-1927  1927-1940  1940-1949  1949-1959  1959-

Torleif Styffe