Källa: Lars Ericsson Svenska knektar. Indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred.

- - -

Situationen var inte bättre för soldatänkorna, snarare tvärtom. De flesta f d soldathustrur tog tjänst som pigor och dejor, om de inte i torp eller backstugor försörjde sig med hemslöjd och ryckte in för att hjälpa bönderna vid höbärgning och skörd. Enligt de ursprungliga bestämmelserna från Karl XI:s tid, t ex för Upplands regemente, skulle soldathustrun så länge mannen skötte sin tjänst "til sit och sina barns underhåll" åtnjuta alla förmåner som följde med torpet. Men om mannen stupade i fält förändrades villkoren drastiskt. Änkan fick bo kvar i torpet till nästa midfastotid, innan hon tvangs ge plats åt den nye knekten. Däremot fick hon inte lyfta mannens kvarvarande lön; den tillföll rotebönderna för att användas som lega till den nye knekten. 

- - -

Soldatbarnens situation uppmärksammades redan under 1700-talet. Vid Åbo och Björneborgs läns infanteriregemente utarbetades ett förslag till understöd med mjölransoner till soldatbarn. Tanken var att pojkarna i framtiden själva skulle bli soldater; om de vägrade skulle understödet betalas tillbaka. Olämpliga pojkar och flickor skulle sättas i arbete i fabrikerna, manufakturerna. Projektet begrovs dock av riksdagen.

- - -

Källa: Lars Ericsson Svenska knektar. Indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred.