ASPBERGET OCH UGGELHEDEN

Såväl Aspberget som Uggelheden hava tidigare legat under Höljes hemman, varjämte även Järpliden i Södra Finnskoga hörde till samma område. När den finska bosättningen började blevo Aspberget och Järpliden avskilda till särskilda hemman och fastställda till 1/4 mantal, sannolikt med anledning av en särskild förordning. I Älvdals Härads dombok för den 17 september 1649 heter det: ”Finntorpen, som på skatteskogar kunna vara upptagna efter Landshövdingens sedlar såsom å krono, skulle synas, om de kunna göras till fjärdedels hemman eller ej, utan bolbyarnas skada. Och där de så kunna göras, utan dessas skada, må torparen förlika sig med jordägaren om bördsrätten eller vara därifrån.”

Många finnställen blevo utdömda därför att de inte kunde skattläggas till ett fjärdedels hemman. Bestämmelserna mildrades dock senare så, att även 1/8 hemman kunde skattläggas och sålunda få bestå.

”Bolbyarna (Höljes och Båtstad) sökte år 1688 att få Aspberget utdömt, men vunno ingen framgång därmed.

Nåstorpet (?) (Nästorpet = Bennäs?) vid Örsjön norr om Tåsan utdömdes, då det var jordägarna till förfång (Älvdals Härads dombok 3/6 1669).” Sedan det utdömts ytterligare ett par gånger, befallde Länsman, att torpet skulle brännas. (Bäckvalls anteckningar.)

År 1760 försökte hemmansägarna i Höljes genom kärande hos Häradsrätten, att få de tvenne i Uggelheden befintliga åbor, Olof Bengtsson och Olof Klemetsson, att avträda sina ställen och flytta därifrån, då Höljesborna menade, att desamma skulle vara torpställen under Höljes hemman. Rättens utslag gick dock Höljesborna emot och den 16/10 1766 gjordes Uggelheden, genom sammanläggning av vissa områden av Aspbergets och Höljes hemman till ett eget hemman av 1/8 mandat. Tillsammans med Aspberget utgjorde detta området för den egentliga finnbebyggelsen i Norra Finnskoga. Uggelheden hade då varit bebott i omkring 80 år, i början dock endast som säterställe under Aspberget. Den skogsmark, som genom denna sammanläggning tillkom Uggelheden har ända till i början av 1900-talet brukats gemensamt och odelad av hemmansägarna.

Uggelheden hade år 1755 2 åbor och 4 mantalsskrivna personer, medan Aspberget vid samma tid hade 18 åbor och 76 mantalsskrivna.

I sin berättelse om En resa till Norra Finnskogarna i maj 1831, säger dock Noak Hedrén beträffande dessa hemman: Finnehemman äro Aspberget 1/4 och Uggelheden 1/8. Härunder ligga omkring 32 finntorp med cirka 236 menniskor.

År 1810 den 20 augusti verkställde lantmätaren J. V. Kjellberg på Aspbergsbornas begäran delning av hemmanet. Vid denna delning fastställdes intet visst skattetal i ören och penningar för varje ägare, utan äganderätten bestämdes till arealen efter ett visst andelstal för hela hemmanet. Efter att till Uggelheden ha avdelat 1/12 av Aspberget, fördelades det återstående på följande sätt mellan de 15 jordägarna:

Joseph Josephsson: Kristian Klemetsson: Bengt Nilsson: Olof Mattsson: Mattes Klemetsson: Gamle Olof Olsson: Klemet Larsson: Jan Larsson: Pål Danielsson: Unge Olof Olsson: Hindrik och Erik Hindriksson: Elias Persson: Lars Bengtsson: Olof Klemetsson: Lars Klemetsson i Långflon:

1/45-del efter heltal utgörande 2475 tunnland och 22 kappland. 1/288-del efter heltal utgörande 368 tunnland och 24 kappland. 1/144-del efter heltal utgörande 773 tunnland och 30 kappland. 253/15120-delar efter heltal utgörande 1865 tunnland och 2 kappland. 121/12096-delar efter heltal utgörande 1114 tunnland och 9 kappland. 29/4320-delar efter heltal utgörande 747 tunnland och 20 kappland. 5/144-delar efter heltal utgörande 3869 tunnland och 24 kappland. 103/2880-delar efter heltal utgörande 3986 tunnland och 1 kappland. 1/36-del efter heltal utgörande 3095 tunnland och 24 kappland. 1/48-del efter heltal utgörande 2321 tunnland och 26 kappland. 7/432-delar efter heltal utgörande 1805 tunnland och 14 kappland. 5/216-delar efter heltal utgörande 2580 tunnland och 6 kappland. 1/144-del efter heltal utgörande 773 tunnland och 30 kappland. 5/432-delar efter heltal utgörande 1290 tunnland och 3 kappland 1/144-del efter heltal utgörande 848  tunnland och 14 kappland häri inräknande hans andel av de odelta trakterna n:r 114-117.

Ägare av den till Uggelhedens hemman avdelade arealen voro Bengt Olsson och Jon Danielsson vilka samtidigt godkände den förestående delningen.

Av till Aspbergets hemman hörande område återstod 2638 tunnland odelad mark, som genom förrättning påföljande år skiftades mellan delägarna enligt andelstal som tillämpats vid huvudskiftet.