Källa: VF

SYSSLEBÄCK

När gården Näs i Sysslebäck skulle rivas hittades ett väl torkat och saltat lik. Det fanns en gammal föreställning som sade att om husägaren avlägsnades från huset skulle det bringa olycka i fortsättningen.
 – Och det blev ju inte så olyckligt, det blev ju kommunalhus, säger Elise Lindow-Agnarsson med ett leende.

I helgen arrangerades Torgets dag runt om i länet, så också i Sysslebäck. Men det regnade och därför flyttades programmet från torget vid kommunhuset till Piltzsalen på övervåningen i nämnda hus.

Elise Lindow-Agnarsson som föddes i Sysslebäck för drygt 80 år sedan berättade om torget från sin barndoms tid. Elises föräldrar ägde diversehandeln som hette Lindows och det var där som Elise växte upp de första tolv åren. Hon minns alla byggnader som fanns runt det som nu är torget.

Samlingsplatsen var posten och diversehandeln som idag rymmer Dalens Bröd. Runt om stod några gårdar och en smal grusväg gick fram genom byn med samma sträckning som idag.

Där kommunhuset står idag fanns gården Näs. Där bodde en skogsförvaltare med fru och hund. Norr om den fanns Gärdet, Kungsgården, Bengt-Marits gården och Skyllbäck som var postkontor. Söder om Näs låg Sveas Höganäs och Håkes-Halvars.

Mittemot på andra sidan vägen låg Lindows. Där hade Elise far diversehandeln och där ordnade Elises mor med mat och husrum åt provryttarna, det vill säga de olika försäljarna som kom till häst.

Söder om Lindows bodde bankman Norén och norr om byggde så småningom Johan Lagerkvist bostadshus.

– Det fanns inte plats för mer än tre byggnader för sedan stupade det mot älven. På gärdena gick det inte att bygga, de översvämmades varje islossning, Storälven var inte reglerad på den tiden, berättar Elise.

Hon säger Storälven om Klarälven, det gjorde alla förr i tiden. En förklaring kan vara att det faktiskt står Storälven på kartan i Uggleupplagan av nordisk familjebok.

Under kriget inkvarterades soldater på Näs. Soldaterna kom så väl överens med Sysslebäcksborna att det ingicks livslånga äktenskap, som lever än i dag upplyser Elise.

När det ordnades skidtävlingar var det både start och mål i Näs. Så småningom blev Näs pensionat och Folket hus. När Näs senare skulle rivas finns det en ruskig historia att förtälja.
 
– Då hittade man ett väl torkat och saltat gubblik. Jag garanterar inte sanningshalten i detta men det är ett envist rykte som jag hört från många håll, menar Elise.

Anledningen till denna gärning skulle vara föreställningen om att det skulle bringa olycka över huset om dess ägare avlägsnades därifrån.

Så värst mycket rusch har det väl inte varit på torget i Sysslebäck under årens lopp.

Och att det skulle ha varit handelsplats mellan nordvärmlänningar, norrmän och dalkarlar i tidig medeltid, anser hon inte att det finns belägg för.

I samband med torgdagen ordnades dessutom en tävling om den vackraste höstbuketten. Den vanns av Marie Axelsson, Börjegården. Dalior och höstbär var ingredienserna i den.

Maria Ivansson Torsby


- - -