Släktforskning i Sysslebäck

Bildtext:
Samling vid läsapparaten. Av de glada minerna att döma har man tydligen här funnit vad man sökt. I "Släktforskningsarkivet" i Sysslebäck ingår fr.v. Anne-Marie Gissler, Anna Thorén, Maj Andersson, Sonja Haugen och Ingrid Larsson.

I Sysslebäck finns en grupp med släktforskare, som glatt hälsar beskedet, att Lars Bäckvalls skrifter skall mikrofilmas. Gruppens medlemmar har själva skickat en ansökan till Torsby kommuns kulturnämnd i fjol, där de bad om en snar behandling av ärendet.

På biblioteket i Sysslebäck har de tillgång till läsapparat och kyrkböcker på mikrofilm, men ett viktigt komplement har ändå saknats, nämligen Lars Bäckvalls handskrifter. Det är så med dessa släktforskare som med så många andra - att lusten att känna sin släkts historia leder över till intresse för mer allmän hembygdsforskning. Och där har Bäckvall mycket att ge.

Någon fast organisation har inte den här gruppen - det är helt enkelt ett gäng entusiaster, som träffas första måndagen varje månad och pratar släktforskning och tittar på mikrofilm. Det var efter ett möte med Värmlands släktforskarförening, som man gjorde upp om att träffas. De flesta kommer från Sysslebäckstrakten, men några från Södra Finnskoga har också varit med på träffarna.

Gruppen har ingen ledare, men Anna Thorén på Brattmon är något av motorn i gänget, säger åtminstone de andra.

Anna har lett kurser i släktforskning och har gjort utredningar över både sin egen och andras släkter.

För att ha ett gemensamt mål på träffarna beslöt sig deltagarna i gruppen för att utreda ett hemman, och man fastnade för Järpliden i Södra Finnskoga.

- Vi valde ett ställe, där ingen av oss hörde hemma, säger Anna.

Så anskaffade man Järplidens karta från Laga skifte och utgick från den, och nu har man fått fram alla namnen på delägarna - ett stort arbete bara det. Nu har man så smått börjat bearbeta Brattmon på samma vis.

BREVSVAR

Ibland får gruppen brev som tycks ha sänts ut mer eller mindre i blindo. Ett brev som var adresserat till Släktforskningsarkivet i Sysslebäck letade sig fram till en av månadsträffarna, och den som sökte hjälp fick den också.

Ett annat brev kom från Danmark till en präst, som inte längre fanns, det returnerades till Danmark och sändes därifrån till nuvarande prästen i Dalby, som sände det till hembygdsföreningen. Därifrån gick det till släktforskargruppen. De tog sig an brevet och fann, att den som skrev och sökte sina släktingar i Dalby var fyrmänning med maken till en i gruppen. Svaret skrevs redan nästa dag.

På det sättet arbetar "Släktforskningsarkivet" i Sysslebäck. man forskar enskilt och i grupp, man kartlägger hemman och man ställer upp och hjälper den, som behöver hjälp.

Snart kommer det att behövas ännu mer tid vid läsapparaten - när Lars Bäckvalls skrifter kommer på mikrofilm.

TORLEIF STYFFE