Bildtext:
En ny lucka i skogen söder om Sysslebäck ger utsikt över Branäsberget, Vingängsjön och det märkliga deltalandet.

Klarälvens okända delta förändrar sig ständigt

På långa sträckor är Klarälvens stränder helt igenbuskade. För flottfararna kanske dessa lövväggar kan ge en avskärmning, som förstärker intrycket av vildmark, men för de vägfarande ser det onekligen trist ut.

Men här och var uppstår det en lucka i det gröna, och en ny vy öppnar sig. På Gunnebyheden söder om Sysslebäck har en skogsgardin avlägsnats, och från vägen har man fin utsikt över såväl Branäsberget som Vingängsjön, sjön som helt enkelt är en utvidgning av Klarälven.

Sjöns östra och västra stränder är oerhört branta, och flera s.k. sandlöp eller nipor har bildats. Några av dessa har nu erövrats av växtligheten, och den lösa sanden har dolts. Ner för dessa branter åkte Gustaf Schröder och Hi-Daniel löpskidor någon vinter på 1850-talet, rakt ut på Vingängsjön. Gör om det, den som törs. De branta löpen utnyttjades också i skogsbruket - man rullade timret ner i sjön, för vidare transport söderut.

I söder rinner sjöns vatten vidare, nu åter under namnet Klarälven, och i norr, där som älvens vatten strömmar in i sjön, har ett ganska imponerande delta bildats. Som bekant ligger Karlstad på ett annat Klarälvsdelta, och detta, att en älv kan uppvisa två deltaområden, lär vara unikt.

Foderbod

Sandavlagringarna i deltat kallas av lokalbefolkningen för Hôlman, eller Holmarna, och med sitt täcke av gräs och lövträd har dessa holmar haft stor betydelse som foderbod för de omkringliggande byarna. Här slog man gräs och repade löv, och här betade boskapen.

Vattendragen mellan holmarna kallas i Dalby åror (ådror). Inte mindre än fem hemman är Holmarna uppdelade på, och markägarna är otaliga.

Vingängsjön med sitt deltaland utgör en viktig markering i Klarälvens lopp. Norr om sjön är älven vild och brusande, inte med några stora fall men ändå med forsar som i Strängsforsen och Gråa. Den har banat sin väg ganska rakt ner mot sjön.

Ständig förändring

Deltat har uppstått, där som älvens forsar dämpats i sin framfart och vattnet har stannat upp. Slammet, som förts med från norr, lägger sig och bygger på Holmarna, som därför är i ständig förändring.

Söder om Vingängsjön flyter älven lugnt och trögt, enligt uppgift två kilometer i timmen, och dalen blir bredare söderöver. Med detta lugna vattenflöde har ett meanderlopp bildats, som saknar motstycke i denna del av världen.

Skillnaden i älvens lynne uppströms och nedströms Vingängsjön kan belysas av, att älven sjunker 75 meter från Höljes till Vingängsjön, medan den på motsvarande sträcka söderut från sjön sjunker endast fyra meter. Det är verkligen en talande skillnad.

Torleif Styffe