|
Källa: LARSSON, ALRIK, nedteckning.
Länk till ljudfil
REPERBAHN-VISAN
Av Alrik Larsson och Rapparn
1. Från Munkfors kom Strandell till Reperbahn en kväll det var en Norrman med å snart så blev det gnäll De hade fyll å sprit å Nelliken kom dit å frampå natta blev det slagsmål Dom kom ihop sej naturligtvis om kvinns för uppå Reperbahn vet ni att det finns Det var en kvinna de ville vinna men de hennes gunst ej kunde finna
2. Ja tro mej om ni vill men där gick hetsigt till å Norrman skrek att nu ska dere väre snill jeg kan ej skönne de att ni ska väre tre i slagsmål med en ensam Norrman men ingen hörde på dessa klagorop med hårda nävar sen röko dom ihop med vredgat sinne dom slogs därinne man sånt ej sett i mannaminne
3. De Norrmannen rök på för den de skulle klå å Amund han fick stryk så han blev gul å blå De damma på varann när Nelliken försvann å sprang å ringde till Polisen Men Amund skrek att nu jävlar i min själ nu ska ni ut annars slår jag er ihjäl å snett han blängde å en pilsner slängde i skallen på Strandell han dängde
4. Men nu kom Edvard Lång sen alla på en gång Melin han kom med både puffra och batong Så tätt som regn från skyn stod folk ner ifrån byn som kommit för att se på fighten å Ivar Jönsson från Sysslebäck kom ned klädd i störthjälm å åkte på moped av gammal vana uppå sin bana han efter slagskämparna spana
5. Till Bograngen gick il, för tusan ta en bil å kör till Likenäs, men kom ej hit civil Här är det hårda bud, ja store herre Gud jag tror dom slår ihjäl varandra Å Broder Bengtsson som fått bud på telefon han kom i droskbil å drog upp en grov kanon, Högt han ropa nu ska vi sopa rent å häkta allihopa
6. Men socknens länsman som fick bud så småningom med tårgasbomber å en handgranat han kom han order dela ut och sade absolut ej mera våld än nöden kräver Beslutsamt sen uti stugan han gick in han drog revolvern å sa med bister min nu ska ni sluta å låt bli att tjuta för annars kommer jag att skjuta
7. Men länsman fick dom ut och slagsmålet tog slut men herre Gud så hemskt i stugan det såg ut Alla dörrar var på sned, av möbler kaffeved å spisen den stod mitt på golvet Överallt var det glas å postelin pilsnerflaskor å en kullvräkt symaskin å intill spisen låg köksservisen tror ni ej mej så fråg polisen
8. Amund sjöng å han gick an jag är en gammal man jag lever blott på mina minnen sade han Ta dessa jävlar med för nu vill jag ha fred jag måste lägga mej å vila Men dessa krigare Norrman å Strandell dom tog till finkan där dom fick varsin cell å uti cellen där fick Strandellen tid att tänka över kvällen
9. När allting sen var lugnt Melin han sucka tungt det var då väl att vi för detta satte punkt ja sanna mina ord det kunde blivit mord om inte vi har blivit varskodd Nu Johan Nelliken som modet återfått han gick å skröt om hur fighten hade gått ja fan annåda i min lilla låda ni maken aldrig kunnat skåda
Källa: LARSSON, ALRIK, nedteckning.
|