Källa: Elam, Lars, Diktens Dalby, Montana förlag, 1995, ISBN 91-972111-33

Diktens Dalby

FOTNOTER

1. I Torpes roman "Utmaningen" (1977) förfasar sig en huvudperson, Erik, vid en nordvärmlandsk resa över skogsskövlingens kalhyggen. Bengt Hallgrens antologi ´"Röster i Värmland" är utgiven av En bok för alla (1994).

2. Fernow har dock upptecknat en sägenrest om hur Olof den helige i Dalby uppreste ett kors efter att ha förvandlat några troll till stenar på sin väg till Nerike. Trollet skall ha tilltalat honom:
"Kung Olof med ditt pipuga skägg, du segla för nära min badstuguvägg."
På detta skall konungen ha svarat:
"Du troll med din rock och ten skall bli i sten, och aldrig mer göra skeppare men."

3. Ur Gunnar Ehnes diktsamling "Sôm sagt va" (1990).

4. Rudolf Otterorg (1849-1934), son till den siste brukspatronen på Letafors, skrev som sjuttioåring ner sina barndomsminnen (Wermlandica 1989). Där berättar han om prästfrupoeten. Hon hette Christina Lovisa Peterson, f. Elfendahl, prästdotter från Ekshärad (1804-1892), gift med komminister Johan Peterson (Karlstads stifts herdaminne 2.).

5. Torleif Styffe, f. 1949, är förutom poet - "Lat Poet" (1988) och "Lättpoesi" (1994) - tecknare, förläggare vid sidan av sitt lärarjobb i Höljes. Hans namn återkommer ofta i det  följande.

6. Gösta Berlings saga utgavs 1891, Nils Holgersson 1906-1907. Jakten efter Gösta Berlings förebild har Frej Alsterlind skildrat i Karlstad läroverks kamratförenings "Fårbenet" nr 1986:2.

7. Geijers dikt är även återgiven i bildverket "Värmland" (1956).

8. Axelson var västgöte och ännu inte trettio fyllda, då han gjorde sina nordvärmländska strövtåg. Han blev sedermera journalist. Att svenskarna sparade skogens vilt som Axelson påstår i "Saimi", är naturligtvis inte sant. Ett drygt decennium efter diktens tillkomst rapporterade den på sin tid välkände Wilhelm Edgren (1809-1895) i Vingäng att man i bygden under ett år fällt cirka 20 älgar och åtta björnar medan vargen "lyckligtvis ännu fortfarande (var) från denna ort försvunnen". Däremot rapporterades inga jagade finnar...Björnköttet såldes förresten för 75 öre skålpundet.

Löjtnanten och flottningschefen Edgren var på sin tid bygdens starke man som bland annat med tidningsartiklar slogs för bättre kommunikationer upp till Dalby och för den säregna skarpskytterörelsen, där han fick både präst och militär emot sig. I "Ditt och datt" (1881) samlade han en del artiklar. I "Skildringar från Klarans stränder i norra Wermland" (1884, nyutgåva 1992) ger han en beskrivning av båtresan uppströms älven.

Det må ock nämnas att "Saimi" lyfts fram ur glömskan av Torsten Årheim i hans vackra och annorlunda bok "Klarälvssommar" (1980). Århem är en närking som förälskat sig i Klarälvens dal.

9. År 1918 kom en bok "Karin", med Schröder som författarnamn, alltså sex år efter hans död. Den är emellertid inte skriven av honom.

Torleif Styffe har i sina samlade tidningsartiklar "Klippt och skuret om norra Värmland" (del 1 år 1987, del 2 år 1993) berättat om händelser och människor i norra Värmland, bland annat om Schröder.

10. I "Lång-Kristoffer" berättar Ljunggren om den trollkunniga Dordi och ger en hel katalog över hennes trollkunnighet. Den påminner i hög grad om en beskrivning i Peter Nordmanns avhandling "Finnarne i mellersta Sverige" (1888, nytryck 1994), som länge betraktades som en grundkälla för kunskapssökande om värmlandsfinnarna. Ljunggren tycks sålunda ha forskat en del och inte bara byggt sina romaner på bygdens sägner och sin fantasi.

11. Bure Holmbäck heter den litteraturforskare som spårat upp Elin Edgrens poesibok och berättat om Hjalmar Söderbergs minnen från Dalby (1988).

12. Samtal med Elise Lindow-Agnarson och Gunnar Svensson vårvintern 1994.

13. Uppgifter om många av våra författare och prov på deras verk finner man i Dalby hembygdsförenings "Rim och ramsor från Dalby" (1973), i Gunnar Jonssons "Rösen och visor" (1978) och "Det sjunger i skogen" (1980), i Elna Westéns "Klarälvsbygd i bild och minne." (1981) samt i Torleif Styffes samlade artiklar i "Klippt och skuret om norra Värmland" (del 1 1987 och del 2 1993).

14. Griffer presenterar sin poesi i vykortsformat.

15. Andra tidningar än de nämnda som fanns i norra Värmland har, enligt Sven Tollings "Svensk dagspress 1900-1967" varit:

KLARÄLVSBYGDEN, 1967-
KLARÄLVSDALEN, 1934-1941
KLARÄLVSPOSTEN, 1958-1967
NYA VÄRMLAND, utgavs i Torsby 1933-1938,
   i Karlstad 1918-1922 och i Stockholm 1953-1956.
SUNNEBYGDEN, 1925-1941
TORSBYPOSTEN, 1932-1941

NYA VÄRMLAND var kommunisternas organ. STORMKLOCKAN var ursprungligen de socialdemokratiska ungdomarnas tidning, startad 1908, men blev 1921 kommunistiska ungdomsförbundets. FREDSFANAN hörde naturligtsvis hemma i fredsrörelsen, där flera olika verksamheter och föreningar fanns. UNGA TANKARS politiska hemvist var till vänster.

16. Om Antée kan man läsa i Dalby hembygdsförenings "Torp i Dalby" (1984) och rim och ramsor från Dalby" (1973), Gunnar Jonssons "Rösen och visor" (1978) och Elna Westéns "Klarälvsbygd i bild och minne" (1981).

I den avslutande översikten görs en jämförelse mellan våra författares debuter och här nämnda rikskända författarnas.

17. I SKILDA RÖSTER, december 1948.

18. Elna Westén berättar förresten om den enda Dalbybo som nått i närheten av världsrykte. Det var operasångerskan Emma Holmstrand (1866-?), firad stjärna i Paris. Hon växte upp hos morfadern Johan Peterson, beryktad präst i Dalby, och mormodern Lovisa, som ville betraktad som poet.

19. I Karlstads stifts julbok 1964.

20. (Lars Elam har uppmärksammat Oscar W Persson i WERMLANDIANA 1992:2, som ges ut av Föreningen för Värmlandslitteratur.

21. Utanför Lindows affär, "där man kunde köpa bröstsocker i strut" stod morföräldrarna och väntade på bussen och barnbarnet från Malung. I dag är barnbarnet författaren Aino Trosell f. 1949, som i sin åttonde bok "Jäntungen" (1994), berättar minnen från barndomsåren. Där finns sommarbesök hos morföräldrarna i Sysslebäck med. Men av samhället och bygden minnns hon föga. Det är morfars gamla hus hon kommer ihåg "Det var så gammalt och gistet att det var som en egen person. Och där fanns garderober och vindar och mörka prång där man kunde hitta allt möjligt spännande."