| För 600 miljoner år sedan |
bildades den Skandinaviska berggrunden. |
| Omkr. 7 000 f Kr |
blev Värmland av med inlandsisen. En stor sjö låg över nuvarande Södra Finnskoga, och en fjordarm från havet sträckte sig upp till trakterna där Höljes ligger i dag. |
| Fram till ca 1 500 f Kr (omkring Moses tid): |
stenålder, redan då fanns människor i norra Värmland. |
| 500 f Kr-1050-talet e Kr: |
järnålder. |
| 1050-talet-1500-talet: |
medeltiden. |
| Från 1500-talet: |
nya tiden. |
| 1000-1100-talen: |
en expansionsperiod i bygden.
|
| 1000-talets mitt-1500-talets mitt |
var pilgrimsvandringarnas tid. |
| 1022 |
kom Olof, sedermera den helige, för att kristna vår bygd och kom åter 1030 med trupper förbi på väg mot Trondheim. |
|
1202: |
från detta år finns laxfiske i Sandkällforsen dokumenterat. |
| 1311 |
byggdes eller ombyggdes Dalby kyrka i Stommen i Sysslebäck. |
| 1350 |
(ca) kom Digerdöden. |
| 1503 |
års jordebok berättar att det fanns 78 gårdar (byar) i norra Värmland norr om Ekshärad. |
| 1527 |
ska Daljunkern och hans män ha beskjutits från Persby skans. |
| 1563-1570: |
Nordiska sjuårskriget. |
| 1596-1598: |
nödår. |
| 1636: |
svår översvämning av Klarälven. |
|
1638 |
är troligt byggår för Likenäs kapell. |
| 1644-1645: |
Hannibalsfejden. |
| Åren runt 1650 |
befolkades finnskogen. |
|
Vid 1600-talets mitt |
inrättades tullen i Vingäng. |
| 1675-1679: |
Gyldenlövefejden. |
|
Vid 1600-tales slut |
flottades västerut på Medskogsån. |
| 1701 |
svämmade Klarälven över svårt. |
| 1708 |
svämmade Klarälven åter över. Kvarnen vid Vingan flöt bort. |
| 1726 |
invigdes den tidiga Dalby kyrka i Långav. |
|
1729 |
uppfördes Letafors bruk. |
|
1730: |
96 Dalbybönder i fängelse i Karlstad p g a olovlig timmerhandel. |
|
1767 års vårflod |
var den värsta i mannaminne. |
| 1782: |
nödår, översvämning. |
|
Ca 1800: |
storskiftet genomfördes. |
| 1812: |
nödår. |
| 1821 |
ansågs vägen Kristinefors-Bograngen klar. |
| 1821 |
företog C A Gottlund sin resa genom finnskogen. |
| 1825: |
svår översvämning av Klarälven. |
| 1830-1837: |
nödårsperiod med svält och sjukdomsepidemier. |
|
1830 |
fick Finnskogasocknarna brytas ut ur Dalby efter ett beslut 1826. Strax efteråt påbörjades byggnationen av deras kyrkor. |
| 1836: |
de första köpen utifrån av skogsområden i norra Värmland. |
| 1838 |
bildades den troligen första nykterhetsföreningen i Dalby. |
| 1839 |
kom Likanå och Femtå bruk i gång, det sistnämnda möjl. 1843. |
| 1842 |
var ett svårt översvämningsår. |
| Ca 1850: |
laga skifte genomfördes. |
|
1850-1851: |
smittkoppsepidemi. |
| 1851 |
regnade det så kraftigt att Näckån svämmade över och drog ner den gamla Kvarnstugan vid Näckå kvarn (jfr 1973 och 1997); svår missväxt. |
| 1852 |
bildades Dalby skarpskytteklubb. |
| 1853-1855: |
rödsotsepidemi. |
|
1858 |
bildades Dalby friförsamling. |
| 1860 |
anlades Västby bryggeri. |
| 1862 |
tillsattes den första provinsialläkartjänsten i Dalby. |
| 1862 |
nedlades järnbruken i Likan och Femtan. |
| 1863 |
började ångbåtstrafiken på Klarälven med ångbåten Klara (I). |
|
1863 |
fick Vingäng poststation, bygdens första. |
| 1863 |
fick socknen sitt första apotek. |
| 1867 |
beslöt man bygga en sjukstuga i Dalby. |
| 1867-1869 |
var svåra nödår. |
| 1869 |
var utvandringen till Nordamerika som störst. |
| Ca 1870 |
ansågs vägen till Höljes söderifrån färdigbyggd. |
| 1871 |
lades Letafors bruk ner. |
| 1889 |
rasade en stor skogsbrand i Ljusnedalen. |
|
1895 |
var vägen Höljes-Långflon klar. Klarabro, den första bron
över Klarälven norr om Karlstad, byggdes. |
|
1895 |
startade bröderna Svanberg sin rörelse i Näckådalen med ett snickeri. |
| 1897 |
inrättades tullstation i Långflon. |
| 1900 |
sattes den fina ångbåten Wingäng in i trafik på Klarälven. |
| 1910 |
byggde Svanbergarna kraftstationen i Näckån. |
| 1916 |
inträffade en våldsam översvämning av Klarälven.
På några ställen nådde älven mellan bergen. |
| 1918 |
bildades Näckåns Elektriska AB med syfte att bl a köpa
bröderna Svanbergs elektriska anläggning vid Näckån. |
| 1919 |
bildades den första fackföreningen för skogsarbetare i Dalby. |
| 1919 |
byggdes en större sjukstuga i Dalby. |
| 1920 |
var Digerfallets kraftstation klar. Näckåns Elektriska AB byggde. |
| 1923 |
kompletterades sjukstugan i Dalby med ett epidemisjukhus. |
| 1923 |
började postbussarna trafikera övre Klarälvdalen. |
| 1928 |
invigdes nya kyrkan i Dalby. |
| 1928: |
hängbron över Klarälven vid Näckån raserad av en isdamm som drog timmerstockar med sig - återbyggdes upp samma år. |
| 1932 |
installerades en andra turbin och generator vid Digerfallet. |
|
Den 9 april 1940 |
ockuperades Norge av tyskarna, och beredskapen höjdes vid våra gränser. |
|
Ca 1950 |
började moderna skogsstationer byggas. På 1950-talet
började man bygga ut skogsvägarna för biltrafik. |
|
1952 |
gick kommunerna Dalby, Norra Finnskoga och Södra Finnskoga samman till storkommunen Finnskoga-Dalby. |
| 1952 |
upphörde driften vid Digerfallets kraftstation. |
| 1953 |
togs Tåsans kraftstation i drift. |
| 1956 |
var Lettens kraftstation klar. |
|
1959 |
svämmade Klarälven över, dock inte till 1916 års nivå. |
|
1962 |
invigdes Höljes kraftverk, liksom Kvistbergsskolan,
kommunens centralskola. |
| 1963-1964 |
gjordes en av de första stora turismsatsningarna -
Långbergets sporthotell byggdes. |
| 1965 |
togs nya sjukstugan i Likenäs i bruk. |
| 1966 |
invigdes det stora vårdhemmet Dalbygården i Sysslebäck. |
|
1968 |
brann Norra Finnskoga kyrka ner.Den nya blev uppförd redan året därpå. |
| 1972 |
invigdes Ransbysågen.
Några fabriker (trä och plast) startade vid ungefär samma tid. |
| 1973 |
brast Näckådammen med stor förödelse och ett dödsfall som följd (jämför år 1851). |
| 1974 |
blev Finnskoga-Dalby kommun en del av Torsby kommun, Värmlands till ytan största. |
| 1975 |
revs Näckåbron. |
| 1988 |
togs första spadtaget på den stora turistanläggningen i Branäs. |
| 1995 |
var vårfloden mycket hög i Klarälven. |
| 1997 |
rasade jordmassor, bäckar skar sönder vägnätet i Klarälvdalen p g a skyfall på ännu frusen mark, hus utrymdes i Sysslebäck. |
