Brattmon skola.

Inledning

På Brattmon fanns i början av 1800-talet endast några säterställen under Skyllbäcks hemman. På 1820- och 1830- talet började byn få bofast befolkning och folkmängden steg relativt snabbt under de därpå följande årtiondena. Barnen, som växte upp på Brattmon, fick gå i skola i Sysslebäck (Näckån).

Skolgången till och med 1902

Det är något oklart när skolundervisningen startade på Brattmon, men i de examensböcker, som finns i Kommunalhusets arkiv, finns antecknat att "Examen hölls på Brattmon den 11 september 1882, varvid 10 barn voro närvarande". Någon anteckning om att skola hölls på Brattmon detta år finns däremot inte.

För år 1883 finns inga anteckningar för Brattmon vare sig om examen eller skola.

År 1884 hölls examen på Brattmon den 11 september av Kerstin Larsson, som väl troligtvis var småskollärarinna.

Från och med år 1885 finns skoldiarieböcker från Brattmons småskola. I dessa diarieböcker finns elevernas förnamn, födelsedag, målsmännens namn, frånvaro, betyg, antalet läsdagar mm antecknat. Någon särskild skollokal fanns inte, utan undervisningen skedde i något bostadshus på Brattmon och läraren kom troligen från Sysslebäcks skola.

Av anteckningarna i diarieböckerna framgår att antalet läsdagar under åren 1885-1902 bara var 35 dagar per termin och läsåret började på våren i februari, mars, april eller maj och slutade någon gång i september-november, sedan man haft ett sommarlov mellan terminerna. 1885-1889 gick eleverna bara 1:a och 2:a klass i småskolan på Brattmon, och sedan fick de fortsätta skolgången i Sysslebäck och gå folkskolans 1:a till 4:e klass på Näckåns skola.

1899-1902 kallades skolan på Brattmon för "Brattmons småskola och lägre folkskola". Eleverna gick då 3 år på Brattmon innan de flyttade till 4: e klassen i Sysslebäcks folkskola.

När barnen från Brattmon gick i skola i Sysslebäck (Näckån) bodde de hos släktingar eller bekanta i Sysslebäck.

För åren 1885-1897 finns inte några anteckningar om vem som var lärare på Brattmon, men år 1884 höll, som tidigare nämnts, Kerstin Larsson examen på Brattmon och 1886 finns antecknat, att J H Wolén var närvarande vid examen.

Antalet elever var år:
1885 - 16
1886 - 20
1887 - 16
1888 - 10
1889 - 13
1890 -   8
1891 - 13
1892 - 12
1893 -   9

Från och med år 1894 finns också antecknat var man höll skola:

År	Antal elever	Lärare	Skola hölls hos
			Vårtermin	Hösttermin
1894	10		Jonas Lagerkvist	Per Persson Ullgren
1895	14		Halvar Larsson	Per Jakobsson
1896	19		Per Ullgren	P Lagerkvist
1897	12		Lars Olsson	Karin Bengtsdotter
1898	19		Karin Bengtsdotter	Per Nilsson
1899	17	J H Wolén	Karin Bengtsdotter	Per Nilsson
1900	21	Sigrid Modén	Per Jakobsson	Jonas Lagerkvist
1901	18	Sigrid Modén	Per Nilsson	Kerstin Håkansdotter
1902	18	Sigrid Modén

Skolan på Brattmon
1903 t o m våren 1921

År 1902 byggdes "Byggnan" för att användas som skolhus för "Brattmons småskola och lägre folkskola". Det är det hus som nu (1987) bebos av Viktor Jacobsson. "Byggnan" användes som skolhus 1903-1918.

1919 flyttades skolundervisningen till "Murebyggningen" (Kerstin Håkansdotter) därför att Bengt och Hanna Jacobsson behövde "Byggnan" för egen del. "MureByggningen" användes som skola till och med våren 1921.

Skol-barnen flyttade som tidigare till Sysslebäcks folkskola efter 3:e klassen.

Lärare, undervisningställe och antalet elever under åren 1903 t o m våren 1921:

År	Antal elever	Lärare	Undervis-ningsställe
1903	24	Maria Olsson	Byggnan
1904	37	Mathilda Bengtsson	Byggnan
1905	27	Kerstin Dahlqvist	Byggnan
1906	24	Mathilda Bengtsson	Byggnan
1907	25	Hanna Persson	Byggnan
1908	26	Hilda Klingberg	Byggnan
1909	23	Hanna Olsson	Byggnan
1910	16	Hanna Olsson	Byggnan
1911-1918		Hanna Olsson	Byggnan
1919		Hanna Olsson	Murebyggningen
1920		Ragnar Andersson/Göransson	Murebyggningen
1921	28	Ragnar Andersson/ Vilhelmina Andersson	Murebyggningen

Hanna Olsson, som var lärarinna på Brattmon under 12 års tid, höll sin sista examen på Brattmon den 13 december 1919 i Murebyggningen.

Brattmons skolhus och lärarbostad byggs.

Läsåret som startade hösten 1921 var säkerligen en stor upplevelse för skolbarnen på Brattmon. Man flyttade då in i ett nytt (dock ej helt färdigbyggt) skolhus med lärarbostad, som byggdes strax intill. Skolan fick en småskoleavdelning med två klasser och en folkskoleavdelning med fyra klasser + eventuell fortsättningsskola.

Ritningarna till Brattmons skola och tillhörande lärarbostad gjordes av arkitekten och hembygdsforskaren Lars Bäckvall (1858-1935) från Transtrand, Dalby socken. Han gjorde också ritningarna till Hole och Långavs skolor och lärarbostäder. (Se "Om övre Klarälvdalen i gånga tider", sidan 18).

Byggnaderna uppfördes av bröderna Svanberg från Näckån 1919-1921.

Bland arbetarna fanns t ex "Fursäter-Ola" och "Stark-Jan" som gjorde grundgjutningen. De hade hjälp av sönerna Oskar, dvs. Oskar Olsson i Furåsen N Finnskoga och "Stark-Jans" son Ludvig. Bland  byggnadsarbetarna fanns "Johan i Guldkroken" med sonen David (från Ransby) och Olle Hydén.

"Kerste på Bäri" körde kälken med häst från Vingäng till Brattmon under vintern 1919-1920.

Stenar, som behövdes för bygget, togs mellan Emil H:s stuga och "Bengtan" och kördes ner till skolan och krossades om så behövdes.

Första läsåret i det nya skolhuset.

Läsåret "begynte" (som det står i examensboken) den 23 augusti 1921 och slutade 1 juli 1922.

Lärare var Maria Westerberg i klasserna 1-6.

Antalet läsdagar var 202. Undervisningen inställd under 13 dagar pga. förfall för lärare (1 dag), smittosam sjukdom (6 dagar) och annan andledning (6 dagar).

Enligt skolans diariebok, där elevernas förnamn, målsman och födelsedag står inskrivet, var de första eleverna i Brattmons nya skolhus följande:

ELEV	MÅLSMAN
Jenny	Johan Jönsson
Nancy	Bengt Lagerkvist
Inez	Olof Ullgren
Folke	Bengt Jakobsson
Gustav	Bengt Persson
Bror	Martin Nederberg
Svante	Lars Olsson
Arvid	Olof Halvardsson
Elvira	Bengt Jönsson
Margit	Johan Jönsson
Annie	Hilmer Stenström
Edith	Johan Jönsson
Emmy	Halvar Jonsson
Frida	Matilda Stenström
Olivia	Bengt Ullgren
Gösta	Bengt Jakobsson
Oskar	Olof Ullgren
Gösta	Bengt Jönsson
Gunnar	Alfred Jönsson
Sigurd	Bengt Lagerkvist
Rune	Martin Nederberg
Thure	Lars Olsson
Bengt	Bengt Ullgren
Lilly	Martin Nederberg
Emma	Bengt Lagerkvist
Algot	Kajsa Halvarsson
Algot	Alfred Jönsson
Ivan	Bengt Jönsson
Gösta	Lars Olsson
John	Lars Olsson, Gunneby
Gustav	Halvar Stomberg
Hilding	Hjalmar Johansson, N Ny
Karl	Johan Jönsson
Karl	Bengt Ullgren

Något om Brattmons skola
efter 1922.

Under det första läsåret i den nya skolan var Maria Westerberg vikarierande lärare för alla eleverna i klasserna 1-6.

1922 kom Sven Florell och tjänstgjorde som vikarierande lärare för klasserna 3-6 under hösten och som ordinarie lärare under vårterminen 1923.

Maria Westerberg var småskollärarinna läsåret 1922-1923. Hon blev ordinarie from 1/1 1923.

1925 kom Johannes Pettersson och efterträdde Sven Florell eller rättare sagt Åke Strandman, som vikarierat för Sven Florell under senare hälften av vårterminen 1925.

Johannes Pettersson och Maria Westerberg-Viktorsson var sedan lärare på Brattmon under många år ända till omkring 1950.

Under 1950-talet blev skolgången för Brattmo-barnen omlagd så att dom fick börja gå i Skyllbäck och Hole skolor i allt större utsträckning. Flera nya lärare skötte undervisningen i Brattmons skola under denna tid, bl a Greta Landerhjelm och Ebba Nordmark.

Elevunderlaget för Brattmons skola blev allt mindre och mindre och till slut upphörde undervisningen helt efter vårterminen 19?

Skolresor och utflykter.

År 1937 (?) gjordes en skolresa "Siljan runt" med en buss, som det stod TORSBY-ÖSTMARK-METBÄCKEN på. Pengarna till resan hade samlats in på fester där det såldes bl a sjöldalster, som vi gjort, både i trä och tyg. Vi besökte bl a Ornässtugan, Falu koppargruva och Amjas kafferosteri i Falun.

Dagsutflykter gjordes till bl a Digerfallet, Erikhia, Hängiskär, Hulttorp, Berget och Lettsätra.

Utflykterna till Hängiskär, ett brant  "skär" ca ½ km nordost om skolan, var populära. Från denna höjd var det förr en mycket bra utsikt över skolan och dess omgivningar. Vi fick också skriva en uppsats, som Maria Viktorsson dikterade för oss, där det stod: "Utsikten är mycket vacker. Människorna äro små som myror och husen äro små som tändsticksaskar".

Utflykterna till Hulttorp, ovanför Hagen, var mycket omtyckta. I dessa utflykter deltog ofta även några av föräldrarna.

En speciell utflykt gjordes med fortsättningsskolan på Brattmon i februari 1936 berättat av Edvin Halvarsson, som var med:

"Som transportmedel användes sparkstötting som var mycket vanligt under vintern. Planeringen var att vi skulle göra en rundtur efter Tåsvägen och åka mellan Ömtbergen ner till Näckån och upp till Brattmon. Vädret var det bästa tänkbara och föret fint efter alla dessa hästtimmervägar. Tåsanvägen var uppkörd för hästtransport. Föret för sparkstötting var bra.

Vi åkte upp till Hagamon, där timmervältorna var uppradade för flottning i Tåsan. Vid Hagamon tog vi av efter en vintertimmerväg, som gick över en stor myr. På en ås invid myren låg Dalkojan, som vi besökte och fick äta medhavd smörgås. Vi fick stekt strömming av vår lärare Pettersson. Skogsarbetarna var inne för att äta. Den som jag kommer ihåg av dem var Oskar i Dalsätra, men om Halvar i Svansåsen fanns med vet jag inte, för han var obekant för mig, men de brukade köra på samma ställe.

Vi fortsatte efter timmervägen mellan Ömtbergen. Den var bra fast krokig och bitvis brant. Konstigt nog mötte vi ingen tom hästtransport. Så småningom kom vi till Hedgärdet och till de besvärliga Kvarnbackarna, där timmerkörarna fick använda kättingar på kälkmedarna för att bromsa lassen. Efter backarna kom vi fram till Näckån och stora vägen upp tillbaka till skolan.
Väglängden kan väl vara omkring 25 kilometer.
Lite trötta kanske vi var!"

- - -