Källa:

 

JORDBRUKETS NUVARANDE BETYDELSE FÖR BEFOLKNINGENS FÖRSÖRJNING.

Jordbrukets ringa betydelse i norra Värmland framgår bl.a. av antalet skördeenheter per person av jordbruksbefolkningen (jfr tab. 44). Även om uppgifterna i tabellen äro i underkant (jfr anm. till tabellen) och i övrigt endast kunna ge ett ungefärligt mått på skörden, får man dock en uppfattning om relationen mellan områdets olika delar. Man kan även med ledning av antalet skördeenheter per person av jordbruksbefolkningen jämföra jordbrukets försörjningsmöjligheter i området och i andra delar av landet. Medeltalet skördeenheter per person av jordbruksbefolkningen är i norra Värmland 907, vilket ungefär motsvarar vissa delar av mellersta Norrland , medan Fryksände och Ekshärad, som ligga över det dubbla medeltalet för de övriga kommunerna i undersökningsområdet, kunna jämföras med de delar av Norrland, som ligga bäst till i detta avseende, nämligen kustlandet i Västerbottens län, silurområdet i Jämtland och kustbygden i Västernorrlands län. *1

Tabell 44. Antalet skördeenheter i norra Värmland per 100 invånare av jordbruksbefolkningen.

Större bild 

Skördeenhetsskalan, som finns angiven i Sv. off. stat. har använts (Jordbruk och boskapsskötsel 1923 s. 16). Skörden från naturlig äng har ej medtagits. Likaså har ej hänsyn tagits till återväxten på vallarna, då denna ej spelat så stor roll inom området. Hänsyn har ej heller tagits till rotfruktsblasten. Ej heller har betesvall medräknats. Siffrorna äro därför något i underkant. För uträknandet av halmskörden har använts medelskörden per hektar för Värmland 1930-1939 (Hs årsb. 1940). Övriga skördesiffror bygga på uppgifter om skörden i Stat. centralbyråns arkiv. Har uppgift för kommunen ej funnits för något sädesslag, har närliggande kommuns eller landskapets använts. Uppgifterna om jordbruksbefolkningen äro från 1945.

Att i synnerhet de nordligaste kommunerna ej kunna vara självförsörjande med jordbruksprodukter framgår klart av det ringa antalet skördeenheter per person. *2 I synnerhet om man fördelar brödsäden per individ, visar det sig tydligt, att norra Värmland är ett underskottsområde. *3 Ej ens de kommuner, som i detta avseende ha det bäst ställt, Fryksände och Ekshärad, torde vara självförsörjande med brödsäd. Skörden av brödsäd är per individ i dessa kommuner resp. 108 och 116,2 kg. *4

Tabell 45. Areal i hektar samt arealen fördelad på 100 invånare. (Enligt Jordbruksberäkningen 1944 och folkmängdsuppgifterna enligt folkräkningen 1945.)

Potatisskörden är däremot betydande, och redan har framhållits, att avkastningen per ytenhet är god. Räknar man med en förbrukning per person, som är lika hög som medeltalet för Finland, 174,6 kg, erhålles för området ett överskott på närmare 3 000 ton (2 958), varav 45,3 % kommer på Ekshärad (LEKKALA 1937 s. 51). Siffran på förbrukningen är större än den, som angives i utredningen om Norrlands näringsliv, varför det angivna överskottet snarare bör vara i underkant än i överkant (St. off. utr. 1943:39 s. 96). Från detta överskott skall naturligtvis dragas utsädet, sättpotatisen.

Jordbrukets betydelse för befolkningen i de olika kommunerna framgår även av storleken av den åkerareal, som statistiskt kommer per individ. Ju större areal per individ, ju större andel bör jordbruket ha i befolkningens försörjning. Fryksände och Ekshärad komma då främst med 57,5 och 67,7 hektar reducerad åkerareal per 100 invånare. Sämst ställt är Norra Finnskoga med endast 27,8 hektar per 100 invånare. Bland de övriga märker man Östmark och Vitsand, båda med över 50 hektar.

Fördelar man den reducerade åkerarealen enbart på jordbruksbefolkningen, framträder ännu bättre jordbrukets starkare ställning i Fryksände och Ekshärad. För Fryksände bli siffrorna då 113,1 och för Ekshärad 124,0 och för båda tillsammans 118,4, medan det i den övriga delen av undersökningsområdet kommer 61,8 hektar åker per 100 personer av jordbruksbefolkningen (jfr tab. 45).

I summan reducerad åkerareal ingår slåtterängen omräknad till åker enligt skalan i Jordbruksräkningen 1944 s. 20. Särskilt på moränområdet spelar slåtterängen stor roll. Fryksände har endast 11,4 och Ekshärad 11,7 hektar slåtteräng per 100 invånare av jordbruksbefolkningen mot t.ex. 59,0 för Lekvattnet och 31,1 för Östmark. Särskilt i de gamla finnbyarna uppe på moränområdet finnas stora slåttermarker mellan åkerstyckena och kring byggnaderna. Här går man fortfarande och slår med lie, då marken är alltför stenig och ojämn för att slåttermaskin skulle kunna användas. Även från myrar hämtas fortfarande foder på en del håll.