Källa: Westén, Elna: Klarälvsbygd i bild och minne. - Dalaförlaget, Malung, 1981. - ISBN 91-8501-426-5.

- - -

Ransbysätern

Min moder Marit Karlsson (1867-1939) och
Sigrid Edlund (1878-1923).

Fotografiet visar två "kullor" från Ransbysätern. Det var sed att en söndag på sommaren skulle säterkullorna vara lediga så de kunde komma hem till sina respektive gårdar och "skruda" sig i högtidskläder och gå i kyrkan. Efter gudstjänsten hände det sig att de "porträtterade" sig hos den vid sekelskiftet nyetablerade fotografen, som öppnat ateljé i ett rum i sockenstugan. Bilden här ovan är tagen år 1903.

Ransbysätern var en koloni av flera fäbodar, vilkas ägare bodde i gårdar i hemmanet Ransby inom Dalby församling. Säterområdet var uppdelat i "vallar", sätervallar som de kallades, med "buar" (fäbodstugor) och fähus på vart och ett av dessa.
Södra Lillbergsgården, som ligger i Sysslebäck, ägde också fäbod i Ransbysätern p.g.a. att min mors mormor härstammade från en bondgård i Ransby, "Nerigården" (sedermera uppdelad på gårdsdelar). I Ransbysätern fanns t.ex. Prästbua (prästerna hade jordbruk och säterhantering på 1800-talet), Näsbua, Magnusbua, Frömansbua, Håkesbua och Lesbibua (Lesbi betyder Lillbergs- på dalbyspråk).

Det var mestadels någon av döttrarna i respektive gårdar som blev "säterkulla". Men även flickor från andra orter anställdes som fäbodjäntor.

Ransbysätern var vackert belägen så det var nog en underbar sommarvistelse trots att det var slitsamt ibland med kreatur och mjölkhantering. Trogen vänskap rådde bland dessa unga säterkullor. På fritiden sydde de mycket. Hardangerbroderier var nog favorithandarbete. Vidare skrevs vers och prosa i poesialbum som det fanns många av.
Min mor var säterkulla under arton somrar i sin familjs fäbod. År 1904 var sista sommaren som hon skötte denna tjänst. Men säterlivet fortsatte i Ransbysätern till långt in på 1920-talet, dock med färre fäbodstugor i bruk.

- - -