Dalby Kyrka av Karin Ohlsson Vägledning

Dalby Kyrka

VÄGLEDNING

Kyrkans exteriör från sydöst

- - -

Konstnären Tor Hörlin är mästare till kyrkans tak- och väggmålningar. Hörlin föddes 1899 i Stockholm. Efter konststudier vid Konsthögskolan i Stockholm företog han omfattande resor bl. a. till Frankrike och Italien. Under en följd av år var Hörlin bosatt i Arvika och det var i samband med detta, som han kom att anlitas vid ett flertal kyrkorestaureringar i Värmland. Hans monumentala kyrkomålningar kan förutom i Dalby bl. a. ses i Sunne kyrka. Tor Hörlins måleri var till en början expressionistiskt med en livlig färgskala. Efterhand kom emellertid hans konst att få ett lugnare uttryck, präglat av idyll och harmoni. Tak- och väggmålningarna i Dalby kyrka karakteriseras av rena färgplan, med en distinkt och klar formskildring. På orgelläktarens vägg syns två änglar, blåsande i trumpeter. Långhusets valvmålningar återger händelser ur både gamla och nya testamentet. På södra sidan vid orgelläktaren illustreras första Mosebokens första kapitel, verserna 2 och 4: "Och jorden var öde och tom och mörker var över djupet och Guds ande svävade över vattnet. ..". Därpå följer andra Mosebokens 19:e och 20 :e kapitel med verserna 25 respektive
 

Interiör mot orgelläktaren.

l: "Och Mose steg ned till folket och sade dem detta. Och Gud talade alla dessa ord och sade; Jag är Herren din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset." Den tredje målningen återger Psaltarens psalm 137 med verserna 4 till 6: "Huru skulle vi kunna sjunga Herrens sång i främmande land? Nej, om jag förgäter dig Jerusalem, så förgäte min högra hand sin tjänst. . .". Figurframställningen på den norra sidan börjar vid orgelläktaren med Matteus första kapitel, vers 23: "Se, jungfrun skall bliva havande och föda en son, och man skall giva honom namnet Emmanuel, vilket betyder Gud med oss". Mittmålningen återger Matteus 21:8: "Och folkskaran, som var mycket stor, bredde ut sina mantlar på vägen;  men somliga skuro kvistar av träden och strödde på vägen." Den tredje målningen på norra sidan visar Matteus 26:50: "Jesus sade till honom: Min vän, gör vad du är här för att göra. Då stego de fram och grepo Jesus och tog honom fången." På väggen ovanför kortrappan återfinns fyra änglar. De två övre håller ett språkband med texten: "Ära vare Gud i höjden". Ovanför dessa syns ett moln med Guds lyftade hand. Kortakets utsmyckning är också utförd av Tor Hörlin, liksom korets två fönstermålningar och vapenhusets takdekoration.

Takmålning av Tor Hörlin 1928, som återger Jesu intåg i Jerusalem.
 

INREDNING OCH INVENTARIER

Altare
När arkitekt Bror Almquist arbetade med kyrkans interiör och dess nya inventarier, ansåg han att äldre föremål i möjligaste mån skulle överföras till den nya kyrkan. I ett brev till pastor John Finnson den 2 april 1927 skriver Almquist följande om den gamla kyrkans altaruppsats: ". . . oaktat den var i ett bra nog dåligt skick och ej vidare bra i färg och form. Men allt det gamla, som täljer något om forna tider, är alltid stämningsfullt att få med i det nya, vilket ju därigenom vinner i intresse." Man följde arkitektens förslag och flyttade det gamla altaret till den nya kyrkan. Altaret, som skänktes 1686 av handelsmannen Jon Nilsson från Karlstad, beskrives i 1830-års inventering som målat med en simpelt utförd altartavla, föreställande Kristi lidande. Altartavlan med Kristus på korset, omgiven av Maria och Johannes och med en stadsbild i bakgrunden, är en enkel målning, som kan ha utförts av någon person i trakten. Omramningen utgöres av två kolonner med utsirade växtornament och upptill avslutade med två änglahuvuden. Nederdelen upptages av en tavla med följande inskrift: "Johannis XVII Capitel V3 och thetta är ewinnerligit liif at the känna tigh allena sanna guden och then du sändt hafwer. Jesum Christum. Ebreer XIII Capitel VI5 Så låtom oss nu genom honom offra gudhi lofoffer thet är läpparnas frukht de hans namn bekänna. Anno 1686." Altaruppsatsen omslutes av ett sirligt utfört ramverk,som med sin stiliserade växt- och beslagsverksornamentik återger barockens stilideal. Inför altarets flyttning till den nya kyrkan 1928, sågs det över och konserverades av konservator Alfred Nilsson, Stockholm.

Altare från 1686

Predikstol
Den gamla predikstolen, tillverkad 1700, ville dock inte arkitekten sätta in i den nya kyrkan. Den befintliga predikstolen är alltså tillverkad 1928 efter ritningar av Bror Almquist. Predikstolskorgen har en enkel, slät utformning med listverk och marmorerade speglar. Hörnlisterna avslutas nedtill under listverket med droppformade ornament. Upptill är de dekorerade med förgyllda konsoler, vilka uppbär det övre listverket. Predikstolen krönes av en huv, utsmyckad med änglahuvud, spiror och bandornament. Timglaset är från 1700 men infäst i en ståndare från 1928.

Dopfunt
Dopfunten är av täljsten och kan dateras till 1200-talet. Den består av två delar. Den övre, cuppan, är kittelformad med en närmast plan undersida. Upptill har den ett spetsliknande ornament och på mitten en enkel repstavsdekor. Foten, som är mer bearbetad än cuppan, har en skrånande fotplatta, dekorerad med tre veckade bandornament. Den övergår upptill i ett cylindriskt skaft med repstavsdekor. Dopfunten har ett genomgående centralt uttömningshål för dopvattnet. Till sin form och med sin ornamentik visar dopfunten stora likheter med vissa medeltida norska funtar. Locket av trä med förgylld knopp är från 1928 och ritat av Bror Almquist. Han har också formgivit nummertavlan med tillhörande skåp för siffrorna. Till funten finns två dopskålar av nysilver, tillverkade 1890 respektive 1905.

Predikstol ritad av Bror Almquist 1928.

Medeltida skulpturer
Kyrkan äger tre märkliga medeltida skulpturer. Krucifixet, som hänger i triumfbågen, kan dateras till 1300-talet och är utfört av furu och lindträ. Det har troligen haft sin plats i Dalbys äldsta kyrka. Kristusgestalten har en spenslig kropp med något överdrivna proportioner. Kroppen är målad i hudfärg med röda blodfläckar och med ett förgyllt och blåfärgat höftkläde. Kristus är framställd med skägg och långt hår och med törnekrona.

På ömse sidor om altaret återfinns två helgonbilder. Den äldsta härrör troligen från 1200-talet och är en framställning av Maria med Jesusbarnet. Skulpturen är skuren i lindträ och rikt bemålad. Baldakinen är nytillverkad efter mönster från en liknande skulpturgrupp i Norra Ny kyrka. Kvarsittande gångjärnstappar vittnar om att madonnabilden omgivits av dörrar.
Skulpturen torde vara tillverkad i Sverige under viss norsk påverkan på 1200-talet. Ett svenskt arbete kan också den andra skulpturgruppen vara. Det är en s. k. pietábild; en framställning av den sörjande Maria med den döde Kristus i knät. Även till denna träskulptur har funnits dörrar, vilka dock numera är försvunna.
 

Dopfunt av täljsten från 1200-talet

Triumfkrucifix från 1300-talet

Medeltida träskulpturer. övre Maria med Jesusbarnet från 1200-talet och nedre en pietábild, tillverkad på 1400-talet.

Idag återstår den rikt utsirade baldakinen, vilken uppbäres av två smäckra kolonner. Baldakinen är ett arbete i gotisk stil med klöverbladsornament och annan fantasifull utsmyckning, och skulpturgruppen kan med ledning av detta troligen tillskrivas en mästare på
1400-talet.

Orgel
Kyrkans orgel byggdes 1928 av A. Magnussons orgelfabrik i Göteborg och omfattar 23 stämmor. Dessa är fördelade på två manualer och en självständig pedal. Orgelfasaden är utförd i enlighet med kyrkans  arkitektoniska interiör och krönes av tre änglahuvuden.

Nattvardssilver m. m.
En sockenbudskalk utgör kyrkans äldsta nattvardskärl och är förfärdigad av karlstadmästaren Niclas Warneck 1766. Till kalken hör patén och oblatask samt en vinflaska av glas. Kyrkan äger ytterligare två sockenbudstyg av nysilver respektive silver. Det senare är tillverkat av H. Müllers efterträdare, Stockholm 1961. De övriga nattvardskärlen är samtliga av nysilver och införskaffades till kyrkan vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Bland nattvardskärlen kan också nämnas två stycken vinkannor av tenn, båda tillverkade vid 1700-talets slut. Kyrkans brudkrona av silver är en gåva 1944 av P. J. Amundsson i Likenäs. Kronan bär stämpeln CGH, vilket står för C. G. Hallbergs Guldsmedsaktiebolag i Stockholm.

Sockenbudstyg av karlstadsmästaren Niclas Warneck 1766.

Textilier
Kyrkans äldsta skrud är en mässhake från 1680. Den är av siden och har ursprungligen varit röd. Den är numera kraftigt blekt och har på ryggsidan ett påsytt kors av gult siden med invävt blommönster i silvertråd. På ömse sidor om korset är inbroderat "Anno 1680". Av röd sammet är en mässhake, som förvärvades vid början av 1700-talet. Den är kantad med guldgaloner och har på ryggsidan ett kors, likaledes i guldgalon. Från 1800-talets slut härrör en svart sammetsmässhake. Den är rikt dekorerad med en strålande sol, kors och törnekrona i silvergalon. Från kyrkans invigningsår, 1928, kommer en violett mässhake tillverkad vid Libraria i Stockholm. Från Libraria inköptes också 1957 två mässhakar, en vit och en grön.

Av kyrkans antependier kan nämnas ett från 1928. Det är i damast och utfört av C. G. Widlund i Tranjerdstorp. Mönstret är kopierat efter en vävnad i Södra Råda ödekyrka med fågel- och blomornament. Framsidan har en brodyr, komponerad av fru Anna Wettergren-Behm, med bl. a. det allseende ögat. Bland textilierna finns också altardukar och kalkkläden, samt ett par bokdynor av svart respektive röd sammet.

Ljuskronor m. m.
Dalby kyrka har ett flertal förnämliga ljuskronor av både mässing och glas. Som andra krona från altaret över de norra bänkraderna hänger en av kyrkans äldsta ljuskronor. Den har dubbla ljuskransar och bär inskriften: "Åhr 1766 om Julmorg. fick jag första gången lysa i Dahlby Kyrka, hit förärad af Theta Herrans Huses Älskar Enke M. Pär Lofsson och Daneman Marus Larson i Södra Transtrand och hans k. hus. Sigrid PärDotter". Närmast orgelläktaren på ömse sidor om mittgången hänger ytterligare två ljuskronor från 1700-talet. Den norra kronan är enligt inskriften skänkt av Bengt Jakobsson Bergenhem i Gunneby den l januari 1761. Från 1829 härrör den andra ljuskronan från altaret sett, över de södra bänkraderna. Den är tillverkad av I. E. Lindblom i Stockholm. Övriga mässingskronor tillkom vid kyrkans invigning 1928. Två ljuskronor av glas hänger över orgelläktaren, båda skänkta omkring 1880 av grosshandlare Böhlmark, Stockholm. Kyrkan äger vidare flera ljuslampetter och bland dem kan nämnas den, som är placerad vid dopfunten. Med sin drivna buckle- och vindruvsornamentik bör den kunna dateras till 1700-talet. Ett flertal ljusstakar av dels mässing och tenn, dels silver och järn ingår också bland kyrkans belysningsredskap.

Mässhake av siden från 1680.

Övriga inventarier
I sakristian finns ett antal föremål, som också bör omnämnas. På det lilla altaret står ett altarskåp, skänkt till kyrkan vid dess invigning 1928 av kyrkoherde Alf Norbäck. Skåpet är ett arbete av Tor Hörlin, mästaren till kyrkans tak- och väggmålningar.
Kubbstolen skänktes till kyrkan vid ungefär samma tillfälle av godsägare Wilhelm Edgren, Strandås. Stolen är dock av äldre ursprung och har enligt uppgift tidigare funnits i Likenäs. Från 1700-talet härrör den rödbruna kollektkistan och en stol med skinnklädd sits. I sakristian förvaras också en Karl XII-bibel, tryckt 1703, samt en kollekthåv från 1729. Håven är  av blekt gult siden, med broderade rosa blommor och andra motiv och ornament, utförda i silvertråd.

Ljuskrona av mässing skänkt till kyrkan 1766

Klockor
I tornet hänger tre klockor. Den äldsta är av medeltida ursprung. Den benämnes i folkmun för "munk- klockan", då den enligt en sägen skall ha ringt för pilgrimer, som vallfärdade förbi Dalby till S. Olofs grav i Trondheim. Klockan är förhållandevis liten och saknar helt ornamentering. Den andra klockan bär årtalet 1666 och är dekorerad med inskriptioner och runda medaljer, innehållande olika motiv. Bl. a. återges Gustaf II Adolfs porträtt och Sankt Göran och draken. Den tredje klockan är enligt inskriptionen gjuten i Örebro av Olof Kiulander 1786. Klockan är upptill och nedtill rikt ornerad med akantusbårder, vilka på ena sidan omramar en text med ett citat ur Jeremias 22:22. På andra sidan lyder texten: "I Konung
Gustaf III: s regeringstid - Då - Widtberömde Doctorn Herr Daniel Herweghr war Biskop öfwer Carlstads stift - Samdt cand. Magnus Piscator kyrkoherde i Elfdalen - och Magist. herr Dionysius Joh:nis Chenon comminister i Dalby och Ny socknar, blef denna Klocka gjuten i Örebro af Olof Kiulander 1786".

KÄLLOR OCH LITTERATUR

Arkivalier rörande kyrkan förvarade i Dalby kyrkoarkiv samt i Göteborgs landsarkiv; E. Fernow: Beskrifning öfwer Wärmeland, Göteborg 1773—79; C. A. Hallbäck: Medeltida dopfuntar i Värmland; H. Kjellin: Värmlands och Dalslands kyrkor och kyrkliga konst, artikel i Karlstads stift i ord och bild, Stockholm 1952.
 

”Munkklockan” av medeltida ursprung.