<< TILLBAKA  

Strax söder om Sigfridsforsen har Flottningsföreningen en barack intill vägen mot Långflon. Från vägen kan man här och var se ut över älven. Bilden visar älvpartiet nedanför Sigfridsforsen med Torrknölen som dominerande bakgrund. Från stranden i närheten av Flottningsföreningens koja ser vi Sigfridsforsen i uppströmsriktningen. Vid tillfället råder låg vattenföring i älven. På vår färd mot norska gränsen kommer vi till Mattistugan, som ligger ca 300 m söder om Audiabäcken. Det norska inslaget i byggnadsstil och färger börjar göra sig gällande. Uthusbyggnader vid Mattistugan.
Strax söder om Audiabäckens inflöde i Klarälven ligger en fastighet tillhörig Erikssons sterbhus. Konsumaffären vid bäckutflödet är centrum för traktens spridda bebyggelse. Vid Audiabäcken mellan vägen och älven ligger Lillhem (ägare Olav Olsson). De tre dammarna i trädgården får vatten med självtryck från bäcken. Den gamla stenvalvbron över Audiabäcken sedd från Lillhems trädgård. Lillhem sett från älvsidan med Konsumaffären i bakgrunden.
Trots det jämförelsevis höga läget nära norska gränsen är trädgårdsodling möjlig. Fru Elisabet Olsson på Lillhem plockar här jordgubbar. Uthusbyggnaderna vid Lillhem. Lillhems ägare Olav Olsson stakar ut på älven. Från Audiabäckens utflöde vid Lillhem har man denna vackra nerströmsvy av älven. Vi lämnar Audiabäcken och beger oss vidare på allmänna vägen mot Långflon.
Ca 300 m norr om Audiabäcken i riktning mot nordost presenterar sig älven på detta sätt. Utblick över älven från västra stranden. På motsatt sida skymtar man Jonsa-Pers-torpet. Längre upp efter älven ligger Bengtsstugan, som vi här ser från västra stranden. John Olsson, Klaråsen, fiskar med utter från västra stranden ca 300 m norr om Bengtsstugan. Parti av älven sett i uppströmsriktningen med Brännskär i bakgrunden.
Över Brännskär ser man Martinsflon i uppströmsriktningen. Närbild av Brännskär från nerströmssidan med Martinsflon i fonden. Strax uppströms Brännskär har man denna vackra utblick av älven i riktning sydsydväst. Vägen följer fortfarande tätt intill stranden och ett stycke ovanför Brännskär kan man fånga denna nerströmsvy. Från älvkröken ovanför Brännskär är landskapsbilden ännu mera storslagen. I nordostlig riktning ser vi Skepparberget, som ligger alldeles vid norska gränsen.
På älvens västra sida finns Martinsgården, som numera är ödegård. Loftboden med sin svalgång är snart tillspillogiven. Stolpbod eller härbre på Martinsgården. Ladugården går också snabbt snart mot sitt förfall på Martinsgården. På östra sidan av älven finns bl.a. Håkansgården (egentligen Håkagården) och här ser vi huvudbyggnaden med uthus i bakgrunden. Stallet och logen vid Håkagården.
Loge, härbre och masstua vid Håkagården. Kartskiss Larsgården. Larsgården i Långflon hör till den äldsta bebyggelsen i övre Klarälvsdalen. Gården brukas fortfarande av ättlingar i rakt nedstigande led från de första inbyggarna. Det stora antalet hus på gården vittnar om, att den har varit en av de mest betydande i bygden. Bland dessa hus finns en gammal rökstuga, som antages vara bygd på 1760-talet. Den användes numera som redskapsskjul, men fortfarande finns den raserade eldstaden kvar, om vars tidigare användning väggar och tak vittnar. <br>Gården är vida känd bl.a. därför att den ägts av en av Värmlands största björnjägare, Lars Larsson. Han hade vid sin död 1916 fällt 40 björnar. <br>Fortfarande finns mycket kvar på gården, som vittnar om gångna tiders kultur. Larsgården är den största gården i denna del av Klarälvsdalen. Här ser vi mangårdsbyggnaden från sydväst och till vänster på bilden den s.k. lillstugan. Strax nedanför flyter älven. Mangårdsbyggnaden från nordväst med lillstugan till höger. Vackra björkar kantar älven. Den centrala delen av gårdsområdet med uthus, lillstuga, stall och mangårdsbyggnad från vänster till höger.
Lillstugan sedd från gårdsplanen. Lillstugan från väster. I sydvästlig riktning från gårdsplanen ligger en väl bibehållen loftbod. Till vänster ser man en del av stallet och till höger lillstugan. Loftboden från backkrönet sedd från sydost. Vedbod samt södra delen av vinkelbyggnad, som inrymmer loge och ladugård. I bakgrunden skymtar man den s.k. rökstugan.
Hölada samt en del av logen sedda från sydväst. Närbild av vedboden från väster. Från gårdsplanen har man denna bild av vinkelbyggnaden med loge i södra delen och ladugård i norra delen. Närmast allmänna vägen ligger ett såghus med tillhörande maskinhus. Postverkets garage vid nerfarten till Larsgården.
Längst i söder av gårdsområdet ligger smedja och torkstuga, ännu jämförelsevis väl bibehållen. Lillstugan skymtar till vänster. Närbild av torkstugan som numera användes som snickarbod. Torkstugan sedd från norr. Larsgårdens vedbod. Nere vid älven ligger ett tvätthus. Utsikt från sluttningen ovanför ladugården i riktning mot öster över rökstugan.
Inom gårdsområdets nordostligaste del ligger en gammal lada samt rökstugan. Närbild av ladan, vilken numera används som redskapsskjul. Den snart 200-åriga rökstugan längst i nordost. [Troligen ingen rökstuga. Red:s anm.] Ca 600 m norr om Larsgården finns en hängbro, som används framförallt av dem som bor i fastigheterna på östra sidan av älven. Närbild av bron från västra brofästet.
Från hängbron har man denna utblick åt söder. På högra stranden skymtar Larsgården. Mot norr från bron kan man se ända upp mot norska gränsen. Ett stycke ovanför bron på östra sida av älven ligger Arntsgården (ägare Algot Arntsson). Här ses huvudbyggnaden från väster. Den äldsta invånaren på Arntsgården är Karolina Arntsson, som är född år 1876. Tre generationer på gården, Karolina Arntsson med dottern Julia Dahl och dotterdottern Gull-Britt Dahl.
På Arntsgården finns ännu vackra härbren, väl bibehållna. Mitt emot huvudbyggnaden ligger gårdens loge och stall. Strax nedanför flyter älven. Ladugården i Arntsgården i riktning mot öster. Till vänster ser man logen. Omkring 100 m norr om det egentliga gårdsområdet ligger smedjan på Arntsgården. Vi följer en liten väg i riktning mot norr som för oss till Torget, den nordligaste gården på östra sidan av älven.
Ett par hundra meter söder om Torget blir terrängen storblockig. Vid Skäråsbäckens utlopp fångar vi detta panorama över älven i riktning mor norr. Fastigheten Torget har en byggnadsstil, som är främmande i denna trakt. Här bodde förr en tulltjänsteman. Huset är fortfarande bebott, trots det långa avståndet till tätbebyggelse. Långflons skola vid allmänna vägen strax norr om Larsgården. Skolbyggnaden ses här från söder. På västra sidan om vägen ligger fastigheten Aspberget 1:29 eller Björkebäck (ägare Tage Johansson). Här ses mangårdsbyggnaden från vägen.
Fastighetens loge samt en gammal loftbod. En del av mangårdsbyggnaden syns till höger på bilden. Björkebäck sett från vägen i sydlig riktning. Till höger en byggnad, som i huvudsak används som redskapsskjul. Mitt emot Björkebäck ligger Långflons telefon- och telegrafstation. Nere vid älven ligger Nybond. Av intresse är den gamla loftboden med svalgång. Den allmänna vägen går genom Långflon i riktning mot norska gränsen, som ligger strax bortom vägkröken.
A. Jonssons diversehandel i Långflon. Fastigheten kallas Dalhem. Uthusbyggnader till Dalhem i riktning mot söder, där man även ser telefonstationen. Fastigheten Solbo sedd från sydväst (ägare Orr-Helmer Hansson). Gamla tullstationen i Långflon. Uthusbyggnad vid gamla tullstationen.
Allmänna vägen mot söder med Björkebäck i fonden. Den nya tullstationen i Långflon byggdes så sent som 1953. Vi ser den här från sydväst med tjänstemannabostäder intill. Den blivande sjön kommer att tangera den bortre gaveln på den senare byggnaden. Den svenska tullstationen sedd från norska gränsen. Från allmänna vägen vid tullstationen ser man ett stycke längre bort den norska tullstationen. Genom dämningen måste även en del av vägen omläggas och flyttas i västlig riktning. Nedströms från älvstranden vid Sandkällsforsens fot.
Omedelbart nedanför gränsen delar sig älven. Här ser vi den västra älvgränsen i riktning mot norr. Samma sidogren i nerströmsriktningen sedd från huvudfåran. Uppe på älvbrinken ligger tulltjänstemännens bostadshus. I avsikt att hindra timmer från att gå in i västra älvfåran har anlagts en ledvall. Utanför vallen skymtar Sandkällsforsen. Vid Sandkällsforsens fot har man denna utblick över älven i riktning mot Norge. Från ledvallen fångar vi denna bild av Sandkällsforsens nedre del i riktning mot sydost. Vid högvattenföring ger älven här ett mäktigt intryck.
Panorama över Sandkällsforsens centrala del i riktning mot norr. På grund av den torra sommaren (1955) är vattenföringen ringa. Älven sedd från gränsen in över norskt område. Till vänster ligger ledvallen över den västra älvgrenen. Utblick österut från gränsen med en gränssten till vänster. I förgrunden ser man västra älvgrenen och mellan träden till höger skymtar huvudfåran. Vårt bildsvep slutar vid riksröse nr 116. På stenen finns inhugget årtalet 1756. Röset måste flyttas upp till högre terräng innan dämningen kommer till stånd. Sjön kommer att även sträcka sig ett stycke in i Norge men förändringarna där blir av liten omfattning.

<< TILLBAKA