NORRA KLARÄLVSDALEN
Beskrivning av bygd och natur
från Höljes till norska gränsen

Inledning

Karta Ett par kilometer SO om Norra Finnskoga kyrka vid Båtstad passerar allmänna vägen över älven via den nya betongbron. I förgrunden den gamla Båtstadsbron, som revs 1955-56, då den nya färdigställdes. Gamla och nya Båtstadsbron syns sida vid sida från västra landfästet. Den gamla har tjänat ut och den nya har konstruerats så att den skall tåla tunga transporter till och från kraftverket. Ett stycke uppströms Båtstadsbron öppnar sig detta panorama i riktning mot Höljes. Nedanför Höljes flyter älven fram i en smal fåra. En nedströmsvy från älvens västra strand strax söder om Perstorp ger en god bild av landskapets karaktär i övre Klarälvsdalen. (Foto H. Segerros)
Från samma plats men i riktning uppströms mot Höljes ser man bebyggelsen vid Kvarnnäset. (Foto H. Segerros) Den gamla gångbron vid Norra Finnskoga kyrka ses här från avläggsplatsen ca 150 m uppströms östra brofästet. Bakom bron ser man landfästena till den blivande betongbron. Ungefär ett år senare i juni 1956 är den nya bron i det närmaste färdig att tagas i bruk. Trakten har fått två nya förstklassiga broar istället för de gamla uttjänta. (Foto H. Segerros) 2Mitt I älvterrängen strax ovanför kyrkan har man denna utblick från västra stranden i riktning mot norr.
Från udden vid prästgården kan man se en lång sträcka av älven i riktning mot nordväst. Vid Fråviken vidgar sig älven betydligt. Mordön syns i centrum och till den ansluter en för flottningsändamål anlagd ledvall. Från terrängen intill Mordön ser man hur ledvallen fortsätter uppåt älven. Uppströms Mordön börjar älvterrängen redan starkt förändras. En ledvall ansluter till den östra stranden och stänger därmed av älven så att ön inte längre är omfluten av vatten. Panorama över älven från östra stranden, vilket visar de stora torrlagda partierna av älvfåran.
Från terrängen vid Heden har man denna utblick mot väster mot Mordön och den torrlagda älvfåran skymtande mellan träden. Älven ger ett beklämmande intryck från övre delen av det stora torrlagda partiet. Till höger syns Mordön med sin erosionsbrant på uppströmssidan. Genom ledvallen tvingas älven in i den smala fåran mellan Mordön och västra älvstranden. Mitt emot Höljesberg fångar kameran denna uppströmsvy i riktning mot Andersstubben och älvkröken vid Höljåns inflöde. Vid Höljåns inflöde ligger Andersstubben och i riktning mot Höljes vidgar sig älven och bildar ett sel, som skymtar längst bort.
När Klarälven viker av mor norr mottager den ett tillflöde, Höljån. Här flyter Höljån in i Klarälven. Foto från en av fastigheterna vid Andersstubben. Vattenföringen i ån är exceptionellt låg, då sommaren 1955 var mycket torr. Höljån bildar en lugn vattenyta strax uppströms dess mynning. Bilden är tagen i riktning mot nordväst. Från Höljebron en dryg kilometer uppefter ån ser man nerströms en ganska stor vattenspegel trots den låga vattenföringen. Uppströms bron är stora delar av åbotten synliga, när vattenföringen är ringa.
Vid Andersstubben har man denna vackra utblick över en lång sträcka av älven i riktning mot Sälgforsen. Härifrån och uppåt påverkas älven starkt av kraftverksanläggningen. Hela den sträcka, som syns på bilden, blir torrlagd under stor del av året. Här befinner vi oss ett gott stycke upp mot Sälgforsen. Väg är redan byggd upp till dammen. Längre bort vid Andersstubben viker älven av till vänster. Vänder vi blicken mot norr från samma plats ser man ytterligare en del av älven, som skulle komma att torrläggas genom att vatten avledes genom en tunnel uppströms Sälgforsen. Från en plats ca 600 m söder om Sälgforsen har älvterrängen detta utseende. Den nybyggda vägen mot dammen har redan påverkat den känsliga stranden. I riktning mot Sälgforsen blir älvstränderna allt brantare och otillgängligare. Ingen bebyggelse finns vid älven.
Strax nedanför Sälgforsen har man denna bild av älven i riktning mot söder. Sälgforsen sedd från östra stranden i riktning mot norr. När kraftverket har tagits i bruk kommer älvfåran att torrläggas och en stenig älvfåra blottas. Älvparti strax ovanför Sälgforsen. Nu är vi uppe i den branta älvterrängen. Bilden är tagen ca 200 m söder om det blivande dammläget. Närmast dammläget blir älvsidorna mycket branta. Vi fångar här ett motiv från östra stranden i riktning mot nordväst.
Flukten på västra älvsidan visa hur hög dammen kommer att bli. Rakt över älven kan man skymta flukten på östra sidan (i överkant mitt på bilden). Strax ovanför dammläget går berggrunden i dagen och stränderna är mycket branta. Bilden är tagen från västra stranden i riktning mot nordost. Från krönet av älvbrinken ser vi ett parti av älven just ovanför dammläget. Undersökningar pågår för den blivande dammen. I framtiden kommer vattnet att ledas genom tilloppstunnlar, kraftverk och avloppstunnel genom berget på östra stranden (till vänster på bilden). Ovanför dammen kommer vattenytan att höjas med drygt 60 m.
Nu är vi inne i den terräng, som kommer att dränkas. Allmän väg mot Långflon med Varåbron i bakgrunden försvinner. Dämningsgränsen ligger högt över trädtopparna vid bron. Varåbron mot väster. Den blivande sjöns högsta högvattenyta kommer att ligga ca 35 m över bron. Från bron har man i uppströmsriktning denna utblick över Varån. Vattenståndet är ovanligt lågt. Parti av Varån ca 100 m ovanför bron i riktning mot nordväst. Bild av Varån ett stycke upp mot Varåmyren.
Varån vid Varåmyren i nordvästlig riktning. Vid Varåmyren finns en fastighet. Här ses huvudbyggnaden från söder. Fastigheten ägs av Karl Bengtssons sterbhus. Henry Karlsson, Varåmyren, visar sina nyfångade gäddor för brodern Sten och modern Signe Bengtsson. Interiör från köket, Varåmyren, med fru S. Bengtsson. Den gamla vedboden vid Varåmyren sedd från nordost.
Hölada vid Varåmyren samt i bakgrunden boningshus och vedbod. Stallbyggnad på Varåmyren. Från en plats strax nerströms Varåbron skymtar man en av de två gårdarna på Varånäset. Efter Varåbron fortsätter allmänna vägen först åt öster ut mot Klarälven och sedan åt norr mot Långflon och norska gränsen. Vattenytan i den nya sjön kommer att ligga betydligt högre än trädtopparna. Från allmänna vägen leder en liten avtagsväg ner till Varånäset.
Boningshus och ekonomibyggnader vid Varånäset (Uggelheden 1:17). Gården ägs av Olof Olsson. Vedbod och sommarladugård vid Varånäset. Nere vid ån finns ett gammalt båthus som tillhör Varånäset. Från båtplatsen har man denna bild av Varån i uppströmsriktningen. I riktning mot söder ser man bebyggelsen på östra Varånäset. Gården är numera öde.
Allmänna vägen svänger nu mot norr och vi blickar ut mot älven i riktning mot Varåforsen. Värdefulla skogsmarker kommer att överdämmas. Tallen är det dominerande trädslaget. Vid älvkröken nedanför Varåforsen finns en avläggsplats och en flottningsbarack. I bakgrunden skymtar allmänna vägen. Vänder vi oss mot söder ser man från avläggsplatsen en lång sträcka av älven. Vy över Varåforsen i riktning mot nordost med Torrknölen i bakgrunden. Snart kommer Varåforsen att tystna – ett vackert älvparti som tyvärr försvinner.
I Varåforsen fiskar man gärna. Här prövar en holländsk turist fiskelyckan. En annan fiskare står här ungefär 100 m ovanför Varåforsen. Längs östra stranden går en ledvall förbi forsen. Förbi Varåforsen går vägen mot Långflon ganska nära älven. Här och var skymtar älven fram i gläntor. Om några år är detta landskap helt förändrat. Ibland stryker vägen tätt intill älven, som omramas av allt högre höjder.
På vår färd mot gränsen bär det ständigt uppåt och vi befinner oss nu ca 200 m norr om Varåforsen och ser älven i nerströmsriktning. Vänder vi oss mot norr får vi denna utblick över älvlandskapet. Något längre uppåt alldeles vid vägen ligger Skräddartorpet eller egentligen Skräddar-Perstorpet, som vi här ser från nordväst. En gammal timrad uthusbyggnad drar först uppmärksamheten till sig. Den gamla byggnaden utgör Skräddartorpets ladugård och loge, men användes inte längre som sådan. Det ursprungliga nävertaket med s.k. farghalla finns ännu väl bibehållet. Byggnaden uppges vara uppsatt år 1855 av nuvarande ägarens fader.
Boningshuset på Skräddartorpet, från vilket man har en vacker utsikt över älven. Vi träffar Skräddartorpets innehavare Jon Persson, född 1873 och hans hustru Kajsa född 1876. Jon Persson och hans hustru har under hela sin levnad bott här uppe. Endast en gång har Jon P. varit till en stad - Karlstad. Alla byggnader vid Skräddartorpet är väl underhållna. Här ser vi uthus och sommarladugård. Vid Skräddartorpets båtplats. På andra sidan älven snett nedanför Skräddartorpets båtplats ligger det s.k. Storjotorpet.
Rakt över från båtplatsen vid Skräddartorpet ser man Havsvallaåns mynning. Uppströmsvy av älven från Skräddartorpets båtplats. Älven sedd nerströms från en plats ca 300 m ovanför Skräddartorpet. Berget i bakgrunden är Torrknölen. Mot norr har vi denna utblick från samma plats. En bit från älven vid Havsvallaån ligger Strandmon, en gård som numera står öde. Vattenytan kommer att ligga mer än 20 m över denna terräng.
Den gamla ladugården på Strandmon. Byggnaden är inte ursprunglig utan har byggts om på senare tid. I förgrunden ser vi den raserade sommarladugården vid Strandmon och i bakgrunden till höger den ombyggda ladugården. De flesta byggnader på Strandmon är numera förfallna. På bilden ser man det gamla stallet och logen. I skogsbrynet ligger ett par gamla raserade sommarladugårdar. Ett stycke nordost om Strandmon ligger Havsvalltjärn, där den enda bebyggelsen är en dammkoja.
Från kojan har man denna utsikt österut över tjärnen. Havsvalltjärn sedd från västra stranden. Vattenytan kommer här att höjas 15 à 20 m. Vid Havsvalltjärn finns en damm vid utflödet. Havsvallaån sedd mot sydväst från dammen. Terrängen vid Havsvalltjärn är blockrik och otillgänglig.

 FLER BILDER >>