Sätrarna

Sätrar i Dalby, inledning, Torleif Styffe
Skogsbeten och säterbruk, Övre Älvdalen, Joh. Ericksen
Säterdrift, Människor i utmark, Eva Svensson
FILMLÄNK: Säterbruk i Dalby, berättare Torleif Styffe
FILMLÄNK: Sätrarna, Torleif Styffe berättar på Dalbymål ur Tänk hôss dã va!

Säterbruk förekom i norra Värmland under tidig medeltid och kanske redan under järnåldern.
Dalbyborna förlade ofta sätrarna i små "säterbyar" borta i bergen.

Något av säterbrukets stora betydelse i gamla tider ser man av en förordning från den 15 juni 1646 i Älvdals härads dombok, där det sägs ifrån att alla p g a det klena betet hemmavid skall dra till sätern samtidigt efter åtta dagars varsel. Ingen skulle få bli kvar längre än de andra i byn och dra nytta av födan där. Likaså skulle alla lämna sätern samma dag. Brott mot denna förordning medförde bötesstraff.

Detta kan tyda på att betesmarker och sätrar förr varit gemensam byegendom för att efter hand gå över i individuell ägo.

Man ser också hur viktigt säterbruket var i mitten av 1600-talet i domböckerna som berättar om flera tvister om sätermarker.
Mot slutet av 1800-talet stod säterbruket på topp för att sedan avta och nästan helt upphöra vid mitten av 1900-talet.

 
 
Ovanstående skisser är gjorda fritt efter Dalbyordboken av Karl L:son Bergkvist och Jacob Jacobsson. Den övre visar en typisk Dalbysäter och den andra föreställer Ömtbergssätern.

Förklaringar till Ömtbergsskissen:
1. Till Dalgården (Dalvallen). 2. Till Kunggården (Kungvallen). 3. Till Börjegården (Tutstadvallen). 4. I förminskad skala antytt område för Jakobvallen (till Jakobheden). 5. Till Styffebacken (Styffevallen eller Gubb-Jontevallen).
A - boningshus
B - fähus
C - lada
| | - ingång till vall genom gärdsgård eller till hus.